"Det kan ju inte vara rätt att man får förstöra ett berg på det här sättet", säger Maj Aspebo. Naturskyddsföreningen i Norrbotten ska nu fundera på om man ska agera på något sätt.
Bakom henne i de råa, dammiga vindarna reser sig en kal, nästan lodrät bergsbrant där berget och moränen sprängts loss för att bli vägmaterial och markförstärkning vid bygget av Aurora Line – den 38 mil långa kraftledningen mellan Sverige och Finland som ska öka elhandeln med nästan 50 procent mellan länderna och samtidigt minska beroendet av fossil elproduktion. Ett projekt som EU klassar som ett extra viktigt för att klara Europas elförsörjning i ett tuffare säkerhetspolitiskt läge.
Nedanför bergssidan, i en tiotals meter djup jättekrater med tvära kanter, hörs dunket och rasslet från en blågrå stenkross – maskinen som mal berget till grus.
Bara några hundra meter bort slingrar sig slalompisterna där unga och äldre åkare susar ned om vintrarna. Strax ska belysningen tändas kring parkeringen, byggnaderna och längdspåren ut bland tallarna.
– Jag kan inte tänka mig att kommunen tycker att det är rätt att de som besöker skidanläggningen ska mötas av det här. Men framför allt är det en gigantisk naturförstörelse, säger Maj Aspebo, 67, och slår ut med armarna.
Bergtäkten är inte ny, utan har åtminstone funnits sedan 1960-talet. Skillnaden nu är den ökade verksamheten som sedan 2003 bedrivs av företaget Swerock inom Peab-koncernen. Bergväggen har det senaste året krympts med 40-50 meter i täkten, uppskattar en av de fyra markägarna som arrenderar ut området till bolaget.
I den enorma gropen nedanför bergsbranten dunkar och rasslar stenkrossen, maskinen som mal berget till grus.
Några avspärrningar som hindrar infart finns inte. Däremot varnar en liten skylt efter vägen upp i täkten för rasrisk. ”Livsfarligt”, anser Maj Aspebo.
– Jag har själv jobbat i LKAB:s gruva i Malmberget. Hade där sett ut som här hade vi fått stänga ner. Tänk om någon får för sig att klättra upp eller köra skoter och det släpper, eller om stenar rasar ner, säger Maj Aspebo som även ser en risk att dammet som nu knastrar mellan tänderna kommer att öka nere i samhället.
Var gruset borde tas ifrån säger hon att hon som nyinflyttad inte vet. Men hon tycker det är ”väldigt märkligt” om täkttillstånd ges med premisserna här. Hon ifrågasätter också starkt om de 1 350 000 kronor som bolaget måste avsätta till efterbehandling inför verksamhetens avslut senast år 2040 ”ens räcker till matjord att täcka branten med”.
Inom Naturskyddsföreningen ska man nu fundera på om man ska agera på något sätt.
– Det kan ju inte vara rätt att man får förstöra ett berg på det här sättet. Otroligt sorgligt, säger Maj Aspebo.
Men även bland ”vanliga” Överkalixbor har Lappbergstäkten blivit en snackis.
– Jättebra med jobben. Men är det verkligen tillåtet att ta så här mycket berg, undrar en av två män som vid ett tidigare fototillfälle dyker upp för att beskåda täkten.
Berget som sprängs loss i Lappberget blir vägmaterial och markförstärkning vid bygget av Aurora Line, den nya luftledningen som ska göra det möjligt att transportera mer el, och öka produktionen av förnyelsebar energi som vindkraft.
Flera anmälningar har gjorts till länsstyrelsen om dåliga avspärrningar och buller. Enligt personer som NSD pratat med ska skolbarn ha skrämts och trott att det blivit krig vid en sprängning i våras.
Hus ska upprepat ha skakat.
Andra klagomål till Trafikverket gäller sönderkörda grusvägar och stenskott från grustransporterna som utförs av olika åkeriföretag.
I Swerocks ansökan från 2020 om nuvarande tillståndet att bryta dubbelt så mycket berg och morän som tidigare – totalt 1 000 000 ton under 20 år – framgår det också att kommunen redan då hade farhågor om hur friluftsområdet och skidanläggningen skulle påverkas.
I ett yttrande skrev Överkalix kommun att det under årens lopp framkommit synpunkter på den befintliga verksamheten och att besökare ”sagt att det är obehagligt att köra upp på Lappberget då det upplevs som om man kör in i pågående täktverksamhet”. Kommunen befarade att tunga fordon, damm och buller skulle öka och uppmanade till att stängsla in verksamhetsområdet ”för att förhindra olyckor och att obehöriga vistas inom området”.
Några hundra meter från bergtäkten är skidanläggningen och kommunens slalombacke.
Några hundra meter från bergtäkten är skidanläggningen och kommunens slalombacke.
Företagets svar var att täktens branta delar var instängslade och att verksamheten "mest troligt" inte skulle öka, utan bara säkras för en längre tid. Men det berodde på vilka väg- och anläggningsprojekt som skulle bli aktuella kring Överkalix.
Dagens kritik bemöts med att verksamheten regleras i täkttillståndet från länsstyrelsen, och att detta efterlevs i sin helhet. I samma mejl skriver kommunikatören Julia Hägglund att Swerocks ansvar för leveranser slutar vid lastning men att ”oaktat detta är det aldrig bra när någon upplever störningar." Staket finns enligt henne runt delar av täkten, de kan behöva flyttas när området utökas men sätts sedan upp på nytt.
Hur mycket berg som hittills brutits i Lappberget vill företaget inte svara på. Men enligt uppgifter till NSD och som bekräftas av Svenska kraftnät kommer det i slutändan att handla om cirka 400 000 ton till Aurora Line-projektet – vilket motsvarar drygt 13 300 lastbilar med släp.
Redan ifjol vintras, när bygget av Aurolra Line varit igång några månader, syntes utökningen av bergtäkten i Överkalix profilberg Lappberget tydligt
En snackis bland överkalixborna är om det verkligen är tillåtet att ta bort så mycket berg, särskilt sedan täkten i Lappberget blev synlig från kommunens infart.
Det kan jämföras med de 30 000 ton – eller 1 000 last- och släpbilsekipage – som företaget i sin tillståndsansökan i snitt beräknat att man skulle bryta per år.
Från länsstyrelsen bekräftar Malin Gren, enheten för miljöskydd, att täkttillståndet i Lappberget följs. Bedömningen baseras enligt henne på kommunikationen med Swerock och två extra tillsynsbesök i maj och i september, till följd av klagomålen.
Enligt henne görs en sammantagen utvärdering kring påverkan, nytta och om lagarna följs när en ansökan om miljöfarlig verksamhet behandlas. Hon säger att det i de flesta fall är en mindre miljöpåverkan att fortsätta driften i en befintlig täkt än att starta en ny i orörd natur. Korta transporter ger mindre utsläpp än långa. För naturgrus gäller stor restriktivitet, av hushållningsskäl.
En liten skylt efter vägen upp i täkten varnar för rasrisk. Några avspärrningar som hindrar infart finns däremot inte.
Inom Naturskyddsföreningen ska man fundera om man ska agera på något sätt. Men enligt Länsstyrelsen är följs täkttillståndet.
Är det inte en väldigt stor miljöverkan att ta bort ett berg?
– Ja, men vid stora bygg- och vägprojekt behövs mycket bergsmaterial och det kommer behövas oavsett om det kommer från den här täkten eller någon annan täkt i området, säger Malin Gren men tillägger, senare, att hon vill vara tydlig med att bolaget inte har tillstånd att ta bort ett berg.
Trots kommunens tidigare farhågor säger hon att länsstyrelsen inte fått in några klagomål på täkten förrän i våras, och att det under prövningsprocessen inte fanns något som indikerade att det var en dålig lokalisering.
Kunde andra alternativ funnits?
– Det handlar om upphandlingar och fri konkurrens, och där kan inte länsstyrelsen gå in och styra var materialet tas ifrån, säger Malin Gren.