Nationalekonom och ekonomie doktor David Sundén har på uppdrag av Skandinaviska Policyinstitutet skrivit ett antal rapporter där han kritiskt granskat de planerade industriprojekten i Norrbotten. I den tredje och sista huvudrapporten har han analyserat konsekvenserna för elpriset i SE1.
Under tisdagen kom den tredje rapporten "Till vilket elpris som helst?" från Skandinaviska Policyinstitutet instiftat av Sydsvenska Handelskammaren och denna gång berör rapporten en befarad höjning av elpriset som en konsekvens av industrisatsningarna i Norrbotten. Det handlar om att elbehovet från LKAB, Hybrit och Fertiberias planer är så högt att elpriset i Norrbotten och elprisområde 1 (SE1) kan nå nivåer som motsvarar en prisökning från dagens 33 öre per KWh till 60 öre per KWh. En höjning på 77 procent.
Men det är bara ett av fyra scenarion som rapporten presenterar. Varje scenario har olika förutsättningar och tidsspann, men samma modell har använts och bland annat ett fast tillskott på elproduktion. Fast elproduktionsökning skiljer sig exempelvis från den modell som Svenska kraftnät använder för att beräkna elbehov och elpriser. Rapportförfattaren och ekonomie doktorn David Sundén är medveten om modellens begränsningar och anför också att alla modeller har sina begränsningar:
– I verkligheten kommer det nog aldrig realiseras på det sättet att elpriserna blir så höga och det är en begränsning i vår modell. För när elpriserna sticker iväg på det sättet kommer det bli lönsamt att bygga produktion.
Men Sundén menar att det ändå är riskfyllt med projekten i Norrbotten då tidsrymden för att hänga med i elproduktion och elnätets utbyggnad är för liten.
– Min bild är att, i kombination med de förra rapporterna, är att det är svårt att realisera de här planerna fullt ut så att de blir lönsamma. Det blir väldigt tufft för både H2GS och LKAB att få produktionen konkurrenskraftig gentemot andra producenter.
Hans slutsatser att elpriserna påverkas så tidigt som 2026 kom dock på skam redan innan rapporten publicerats och till DI sade Sundén: ”Läget är betydligt mindre akut nu i och med att vi fått så mycket ny information. När rapporten skrevs var det ett läge, nu är det ett annat läge."
Läget är sådant att H2GS flyttat fram sin produktionsstart till 2026 och väntas nå full produktion av etapp ett 2027. Hybrit har försenats och LKAB har flyttat fram tiden för när samtliga järnsvampsverk ska stå klara till 2033. Fertiberia har inte lämnat in ansökan om miljötillstånd och väntas därmed inte behöva elen vid den tidpunkt som rapporten utgick från.
– Det innebär ju att vi har mer tid för det första steget att bygga ut mer kapacitet. Det är ju bra och det faller samman med det jag nämnt tidigare att allt händer lite för tidigt och lite för snabbt. Samtidigt har företaget mycket pengar i det här och de vill att saker ska hända snabbt.
Vad innebär de här förändrade förutsättningarna, verkligheten förändras ju hela tiden, för dina slutsatser?
– Det innebär att andra får komma med sina modeller och göra sina beräkningar. Nu tycker jag att de modeller som Nepp (se längre ner) sammanfaller med det jag kommit fram till: Att det kommer att bli tufft.
Mikael Nordlander, utvecklingschef för Vattenfalls industrisamarbeten, deltog på webbinariet där rapporten "Till vilket elpris som helst?" presenterades och han trodde inte att något av de fyra scenarier som presenterades i rapporten är realistiska. Men han menar att problematiken att takta utbyggnaden av elproduktionen med industrisatsningarna är en viktig fråga att lyfta för debatt.
På det webbinarium där rapporten presenterades deltog Mikael Nordlander, utvecklingschef för Vattenfalls industrisamarbeten och han menade att Sundén dragit för långtgående slutsatser utifrån den modell som använts gällande elprisets utveckling.
– Vi tror inte att det här är scenarier som vi kommer att hamna i, sade Nordlander.
Han lyfte fram att det finns investeringsbeslut för ny elproduktion som motsvarar 30 TWh som ska vara på plats 2026 och 40 TWh 2027. Siffror som Nordlander menar borde tagits hänsyn till i rapporten.
– Man säger själv att det är en väldigt förenklad modell, vi delar den uppfattningen och om man sätter den i perspektiv till modellen som ligger till grund för Svenska kraftnäts beräkningar så finns det ganska stora skillnader.
Men det fanns en sak som Mikael Nordlander var rörande överens med Sundén om.
– Om man hamnar i en situation där systemet får en väldig obalans mellan tillgång och efterfrågan riskerar det att bli stökigt. Det är en syn vi delar och något vi varit väldigt mån om när de stora industriprojekten påbörjades, sade Norlander och fortsatte:
– Vi på Vattenfall har inte ansvaret för energisystemets väl och ve men vi menar att det behövs en färdplan för energisystemet som beskriver hur det här ska gå till och hur vi ska få fram tillgången i tid och hur vi ska fördela systemet geografiskt.
Elpriset har blivit en återkommande fråga för allt fler hushåll efter bland annat den energikris som uppstod som en följd av Rysslands invasionskrig av Ukraina i februari 2022. Känsligheten i elpriset och de höga nivåerna under kalla perioder de senaste åren har satt ljuset på behovet av att bygga ut både elproduktion och elnätet för att bli mer robust.
David Sundén säger att han är glad att rapporterna fått sådan uppmärksamhet och var positivt överraskad över den dragning som hölls
– Det här har ju inte diskuterats på en sådan här teknisk nivå, Magnus (Henrekson) har skrivit debattartiklar men de har varit ganska generella. Nu gjorde vi vår beräkning av elpriserna och presenterade den. Då kom de andra här med sin modell och jag tycker den är otroligt intressant.
Här hänvisar David Sundén till Mikael Odenberger på konsultföretaget Profu som arbetar med ett europeiskt projekt där Sveriges energisystem passas in i ett nordisk och europeiskt sammanhang (Nepp). Odenberger deltog i webbinariet och redovisade deras modell där de kommit fram till att elpriserna kan landa på mellan 50-80 åre per KWh.
– Ett fast produktionssystem (som det Sundéns rapport använder) som utsätts för olika efterfrågan kan leda till att man når de här trösklarna och då får stora priseffekter. Det är inga konstigheter i det, men då är vi inne och nuddar på punkten: Tror vi att det där skulle ske rakt av? Eller förväntar vi oss att marknaden klarar av att anpassa sig, sade Mikael Odenberger på webbinariet.
– Troligen kommer en ny investerare att bli mer benägen att investera i en region där elpriserna höjs.
Fram till 2026 finns investeringsbeslut på 30 TWh ny elproduktion, i huvudsak vindkraft.
En annan sak som deltagarna i webbinariet var överens om var att elpriserna i Sverige kommer att stiga som en del av omställningen. Mikael Nordlander menade att det är viktigt att framhålla att alternativet att inte ställa om är mer kostsamt. David Sundén menar å sin sida att risken att det slår mot övriga konsumenter inte får negligeras.
– Det är ganska självklart att vi kommer få högre elpriser, problematiken är satsningarnas effekter på det hela. Kör de planerna som de tänkt kommer det bli ännu tuffare än det redan är. Risken är att vi får en omfördelningseffekt och en undanträngningseffekt där bolagen kan få till hyfsade avtal men då får alla andra betala väldigt höga elpriser.