Markus Wråke, vd på Energiforsk, menar att elpriserna kan komma att höjas på grund av elektrifieringen. "Å andra sidan, om inte elproduktionen ökar tillräckligt snabbt kommer inte heller industrin att efterfråga lika mycket el eftersom industriproduktion i så fall inte blir lika lönsamt", säger han.
Markus Wråke, vd på Energiforsk som står bakom forskningsprogrammet Nepp, har tillsammans med bland andra Mikael Odenberger på Profu (som omnämndes i ett tidigare reportage), gjort en snabbanalys av David Sundéns rapport "Till vilket elpris som helst?" Deras slutsatser skiljer sig en del från Sundéns.
– Vi bedömer att elpriserna bedöms öka betydligt mindre än resultaten i ”Till vilket elpris som helst?”, vid jämförbar efterfrågan på el. Elpriserna förväntas visserligen stiga i elprisområde 1, alltså i Norrbotten, framför allt om inte elproduktionen ökar i samma takt som efterfrågan, säger Markus Wråke.
Han menar dessutom att de högsta priserna som David Sundén kommit fram till i rapporten är osannolika.
– Om elpriserna skulle närma sig de nivåerna kommer industriproduktionen att minska, vilket dämpar prisökningarna.
Att slutsatserna skiljer sig beror troligen på att Wråke och hans kollegor givit större möjlighet till flexibel elanvändning i sin analys och har större tilltro till elmarknadens förmåga att stimulera investeringar på rätt ställen. De tror också att Sverige har möjlighet att hävda sig ur ett konkurrensperspektiv.
– Konkurrenskraft är relativ. Trots högre elpriser i absoluta tal har Sverige goda förutsättningar att konkurrera, sett i ett europeiskt sammanhang.
Markus Wråke, liksom många andra som gett sig på att förstå och analysera de pågående industrisatsningarna och elektrifieringen av Sverige, är dock av uppfattningen att Sverige har en stor utmaning framför sig att bygga ny elproduktion och kraftledningar i den takt som industrin säger sig behöva.
– Gör vi inte det är det inte säkert att vi kan fortsätta vara en industrination som förädlar naturresurser som järnmalm och skog. Om vi ska lyckas behöver vi som medborgare i större utsträckning acceptera både fler elledningar och mer elproduktion.
Läget har beskrivits som en "hönan eller ägget"-situation där frågan är vad som ska komma först: Företagens vilja att investera i exempelvis industri innan elen finns på plats eller elproducentens vilja att investera i ny elproduktion innan efterfrågan är på riktigt?
– En annan stor utmaning är att få utbyggnaden av elproduktion och kraftledningar att byggas ut i samma takt som efterfrågan av el ökar. Att bygga i exakt samma takt är svårt. Om några stora industriprojekt inte blir av eller försenas kan det få stor påverkan på lönsamheten i de investeringar som görs i ny elproduktion och nät.
Arbetet med Aurora Line som ska knyta ihop svenska och finska elnätet pågår för fullt och är en del i ambitionen att förbättra kapaciteten på det svenska elnätet och göra det mer robust. Svenska kraftnät leder projektet som har som mål att färdigställas 2025.
Det kanske inte finns något tydligt svar på den här frågan men: I vilken takt behöver överföringskapacitet och elproduktion ökas för att hålla elpriserna i schack?
– Det är svårt att säga, det beror i stor utsträckning på om industrin klarar att växa i den takt de hoppas. Om industrin gör det behöver vi redan till 2030 kraftigt öka elproduktionen. Det handlar om ökningar med 40 TWh till 2030 och 90 TWh år 2050 i norra Sverige. Det kan jämföras med att Sverige totalt producerar drygt 160 TWh el per år, säger Markus Wråke.
Att elpriserna kommer att förändras och antagligen öka verkar de flesta vara överens om, men det är vägen dit och toleransnivån som verkar vara skiljelinjen. Tillbaka till tillgång och efterfrågan.
Hur bedömer ni risken kring ökade elpriser?
– Elpriserna kommer sannolikt att öka i Sverige, och även variera mer, oavsett hur efterfrågan utvecklas i Sverige. Om vi inte bygger ut elproduktionen i takt med efterfrågan finns dock en tydlig risk för ökade priser. Å andra sidan, om inte elproduktionen ökar tillräckligt snabbt kommer inte heller industrin att efterfråga lika mycket el eftersom industriproduktion i så fall inte blir lika lönsamt. Det kommer hålla tillbaka priserna, säger Wråke.
"Sverige har ett försprång mot många andra länder när det gäller fossilfri elproduktion och därmed även bättre förutsättningar för energiintensiv industri, de flesta länder måste först investera kraftigt för att komma dit vi redan är", säger Markus Wråke.
Vilka förutsättningar har Sverige för att genomföra omställningen? Det beskrivs som att vi har komparativa fördelar jämfört med andra länder. Men vad innebär det?
– Sverige har ett försprång mot många andra länder när det gäller fossilfri elproduktion och därmed även bättre förutsättningar för energiintensiv industri, de flesta länder måste först investera kraftigt för att komma dit vi redan är. Vi har låga elpriser jämfört med resten av Europa. Vi har mycket vattenkraft som kan bidra till att reglera elproduktionen från sol och vind, det saknar många länder. Vi är ett glesbefolkat land med relativt gott om plats för landbaserad vindkraft och vi har en väldigt lång kust med grunda vatten, vilket är goda förutsättningar för havsbaserad vindkraft, säger Markus Wråke.
– Regeringen har också tydligt deklarerat ambitionen att bygga ut kärnkraften i Sverige. Sammantaget ger det här Sverige goda förutsättningar att kunna öka den fossilfria elproduktionen i landet och därmed ha lägre elpriser än stora delar av övriga Europa.