– Jag ser väldigt oroande tecken på att klyftorna inom regionen ökar, säger Arne Müller över en kaffe när han besöker Jokkmokk för att hålla ett föredrag på temat.
Han har själv tagit fram underlag som visar att de regionala klyftorna ökat i Övre Norrland. Sedan 2020 har kuststäderna Luleå, Piteå, Skellefteå och Umeå sammanlagt vuxit med 3 procent (Piteå har ökat endast marginellt). Men under samma period har övriga delar av Norrbottens och Västerbottens län minskat i motsvarande storleksordning.
Även orter som har fått industrisatsningar kämpar ännu med att behålla sin befolkning. Under 2023 minskade Boden med 105 invånare medan Kiruna lyckades bryta den negativa trenden och ökade med tio personer, enligt statistik från SCB.
Arne Müller har även studerat kommunerna Skellefteå, Robertsfors och Norsjö för samma tidsperiod. Medan Skellefteå ökat sin befolkning med 4 000 personer var det oförändrat läge för Robertsfors. Norsjö hade till och med minskat.
Forskare som han varit i kontakt med talar om att områden inom ett rimligt pendlingsavstånd på 40-60 minuter kan dra nytta av industrisatsningarna. Det kan eventuellt spilla över något positivt för besöksnäringen i regionen, även om det vanligtvis inte ger stora intäkter.
Hoten mot de små kommunerna är flera, enligt Arne Müller. Dels finns ett stort sug efter arbetskraft på orterna där satsningarna sker, dels har befolkningsutvecklingen generellt stagnerat i landet. Dessutom har de statliga anslagen till kommuner och regioner dragits ned.
– Det lyser rött för de små kommunerna nu, säger Müller. Det är orealistiskt att tro att de små kommunerna ska kunna ta sig ur situationen själva.
Dagens ekonomiska politik i Sverige gör att små kommuner som producerar vatten- och vindkraft inte får del av företagens vinster. Enligt en rapport som Arne Müller tog fram 2020 åt den ideella föreningen "Hela Sverige ska leva" skulle ett system som återför vinster från naturresurser till lokalsamhället göra stor skillnad. Om Sverige hade motsvarande system för vattenkraften som i Norge skulle som exempel en kommun som Jokkmokk få in 300 miljoner kronor per år. Om vi hade ett system som Finland har för vindkraften skulle en kommun som Åsele få 24 miljoner kronor per år.
– Den statliga politiken är helt avgörande, säger Arne Müller.
Den parlamentariska landsbygdskommittén presenterade 2017 en statlig utredning med 75 förslag för att ge landsbygden samma förutsättningar att utvecklas som andra delar av landet.
– Man ser att väldigt få av förslagen har genomförts, säger Müller. På inget av de centrala områdena som tillgång till kapital, högre utbildning och likvärdig offentlig service går de att se några politiska åtgärder.
Dagens politiska system leder till att befolkningen koncentrerar sig till större orter. Den så kallade urbaniseringen passar näringslivets behov av en stor befolkning på ett litet område, som gynnar både handels- och byggföretag.
– Men städer är inte optimala platser för alla. Städer är trånga, bullriga och har många föroreningar, säger Müller.
– Det finns en stor majoritet av förlorare på utvecklingen mot växande regionala klyftor, både i glesbygds- och storstadsområden, fortsätter han.
Regeringen talade för något år sedan om en strategi för Norra Sverige, men någon sådan finns inte presenterad i sin helhet än.