Går det att lösa de nya industriernas enorma energibehov? Tre experter tittar i kristallkulan.
Omställningen till stål utan kol ställer det svenska energisystemet inför stora utmaningar.
LKAB behöver 70 terawattimmar (TWh) när hela verksamheten är omställd om drygt 20 år. Andra tunga aktörer är H2 Green Steel, Northvolt, SSAB och Fertiberia (konstgödsel), men elektrifieringen av samhället väntas dra fram på fler fronter, exempelvis transport- och bilbranschen.
Energimyndigheten har beräknat att Sveriges elbehov (i dag cirka 140 TWh) kan vara fördubblat till år 2035.
Vi lyfte ut tre frågeställningar till en panel bestående av trion:
Angelina Björklund, analytiker på Energimyndigheten, konstaterar bland annat att den framtida mixen av elproduktion kommer påverkas starkt av vilken acceptans som skapas i samhället för olika produktionsslag.
Anna Krook Riekkola, biträdande professor i energiteknik vid Luleå tekniska universitet, vill vända på begreppen för att utöka möjligheterna till att bygga ut vindkraft.
Claes af Burén, energiexpert vid konsultföretaget WSP, tror att stora investeringar och en tydlig politisk viljeinriktning är ett måste för att lyckas med framtidens elproduktion och överföring.
Fossilfri energi är hårdvara i framtiden. De här kraftledningarna och vindkraftverken står i Markbygden.
Här är frågorna och svaren i sin helhet:
Går det att lösa energiförsörjningen till de nya industrierna som planeras i norra Sverige – i såna fall hur?
Angelina Björklund: "Omställningen av Sveriges industrisektor kommer leda till en omfördelning av elanvändningen mellan elområden där användningen ökar kraftigt i norr. Ökningen sker däremot inte från en dag till en annan. Det handlar om stegvisa utökningar i samband med att olika investeringar och projekt kommer till stånd. Det finns utmaningar som behöver lösas och användning, produktion och distribution av el behöver gå i takt. Sverige har ett bra utgångsläge och alla möjligheter att skapa de förutsättningar som krävs".
Anna Krook-Riekkola, biträdande professor i energiteknik vid Luleå tekniska universitet.
Anna Krook-Riekkola: "Det korta svaret är ja! Det lite längre svaret är att det beror på hur många nya företag som etablerar sig i Sverige, vi har inte oändliga möjligheter att utvinna förnybar energi. Det är vår förnybara energi som gör att vi är mer attraktiva än andra ställen i Europa. Tiden får visa hur många av satsningarna som blir av. Energibalansen kan lösas genom ett större samarbete mellan norra regionerna i Norge, Sverige och Finland".
Claes af Burén: "Ja trots stora utmaningar så är det tekniskt genomförbart att lösa energiförsörjningen till de nya industrierna. Det finns många intressanta idéer/förslag. Det kommer krävas en kombination av flera lösningar med både ökad lokal/regional elproduktion och ökad överföringskapacitet av el och vätgas för att klara det. Det kommer inte vara lätt och det krävs både stora investeringar och en tydlig inriktning från politiken".
Angelina Björklund, analytiker på Energimyndigheten.
Den energikälla att snabbast få på plats sägs vara landbaserad vindkraft. Är det realistiskt att bygga ut den så pass mycket som krävs i norr, med tanke på konkurrerande intressen för rennäring, försvar, turism?
Angelina Björklund: "Det stämmer att landbaserad vindkraft är det kraftslag som kan anses ha teknisk och ekonomisk möjlighet att stå för det största tillskottet till elproduktion på kort sikt. Men det finns som sagt utmaningar, både målkonflikter och ett motstånd mot vindkraft i vissa fall och det gäller inte bara i norr. Möjligheterna till utbyggnad beror till stor del på i vilken utsträckning hinder kan undanröjas och målkonflikter lösas. Men bara för att elanvändningen ökar i norr betyder det inte att all produktion måste finnas där".
Anna Krook-Riekkola: "Jag tror man måste börja i den andra ändan. Istället för att fokusera på behoven, utgå från att alla alla som verkar där det finns vindkraftspotential får identifiera var de kan tänka sig att ha vindkraft. Istället för att fokusera på de optimala platserna för vindkraft utifrån vindförhållanden, identifiera möjliga placeringar utifrån olika intressen. Om vi vill möta de globala klimatmålen så kommer alla behöva kompromissa, men ingen ska behöva helt underkasta sig omställningen".
Claes af Burén: "Ja, landbaserad vindkraft kommer vara en viktig del av energisystemet, regionalt, nationellt och internationellt. Det är viktigt att ta hänsyn till målkonflikter som finns och jag tror Sverige kan bli mycket bättre på att ta ett helhetsgrepp om de utmaningar som finns. Flera kommuner i Norrland har tagit ett stort ansvar för etableringen av vindkraft och det är då oerhört viktigt att de även får fördelar av den etablering som sker, i form av nya arbetstillfällen, ökat stöd till lokalsamhället med mera samtidigt som hänsyn tas till andra intressen. För det är viktigt att komma ihåg att energi inte är ett självändamål, utan ett medel för att bygga framtidens gröna samhälle".
Claes af Burén, energiexpert på konsultföretaget WSP.
Hur tror du att fördelningen mellan olika kraftslag ser ut i Sveriges energisystem om tio år?
Angelina Björklund: "Med den kunskap vi har idag ser vi inte att en kraftig elektrifiering är möjlig utan goda förutsättningar för samtliga fossilfria kraftslag. På tio års sikt är det framför allt den landbaserade vindkraften som har en stor potential för utbyggnad. Även solkraft har potential att byggas ut snabbt, men från mycket låga nivåer och spelar därmed en mindre roll för elsystemet som helhet. Generellt kan man säga att den framtida elproduktionsmixen är starkt beroende av hur acceptansen i samhället ser ut för olika kraftslag".
Anna Krook-Riekkola: "Det vi ser i våra analyser är att vattenkraft, kärnkraft och kraftvärme kommer producera motsvarande som idag, medan det är elproduktionen från vind och sol som täcker det ökande behovet av el. Vad som händer på längre sikt, när dagens kärnkraft ska ersättas, beror på hur tekniker och lösningar utvecklas. Vi ska beakta alla fossilfria kraftslag och olika flexibilitetslösningar, men det innebär inte nödvändigtvis att ha alla".
Claes af Burén: "De kraftslag som finns idag kommer fortsatt att finnas i Sveriges energisystem om tio år men med en ökad andel förnyelsebara kraftslag, främst vind men även sol. Det kommer dock fortsatt vara viktigt att det finns en mix mellan de olika kraftslagen, då alla har sina fördelar och nackdelar och kompletterar varandra under olika delar av dygnet, veckan och året. Den ökade andelen förnyelsebara kraftslag kommer att kräva ytterligare lagrings- och överföringsmöjligheter vilket kräver stora investeringar".
Vattenkraften är en viktig pusselbit i det hållbara energisystemet.