– Språk är ingen barriär om du ser att folk ler mot dig, säger Anshu Chavhan.
Vi träffas i deras hyreslägenhet i Sjungande dalen.
Både Anshu och hennes make Siddhart Chavhan jobbar på Northvolts batterifabrik i Bergsbyn. Dottern Kashvi, 9, går i den närliggande Internationella Engelska Skolan.
– Det fungerar verkligen jättebra med skolan och det betyder mycket, säger Anshu Chavhan.
Familjen bodde i Indore i centrala Indien, en storstad med 2,8 miljoner invånare. Anshu jobbade som arkitekt med egen byrå och ett 15-tal anställda, Siddharth sålde gruvmaskiner. På fritiden var de engagerade i en hjälporganisation som Siddharths pappa drev.
– Vi hade det mesta men saknade kanske något spännande i livet. Och så ville vi försäkra oss om att Kashvi fick en god och trygg utbildning. Jag googlade vilket land som är bäst för barn, och fick svaret Sverige, säger Anshu Chavhan.
Ytterligare en faktor var att hennes bror bor i Umeå sedan 15 år tillbaka, och arbetar vid Norrlands universitetssjukhus.
2019 tog familjen klivet. Första tiden landade man i Linköping.
– Nästan omedelbart bröt pandemin ut. Situationen var bra i Sverige om man jämför med Indien, där man hade lockdown bland annat, säger Siddharth Chavhan.
Familjen trivdes ändå inte fullt ut. När chansen att flytta till Skellefteå för jobb på Northvolt kom hösten 2021 så tog de den. Siddharth började som kvalitetstekniker och är anställd som ingenjör nu. Anshu började som koordinator men efter ett år fick hon en ny tjänst som ansvarig för service av faciliteter, alltså byggnader, vägar och liknande.
– Northvolt är i en egen division när det gäller att jobba snabbt och att saker händer snabbt. Om man vill finns alla möjligheter, säger hon.
Familjen har fått svenska vänner och bland annat blivit inbjuden till kyrkan.
– Ända från första dag har vi känt oss välkomna. Vi lär oss svenska men det fungerar jättebra med engelska tills vidare, säger Anshu.
De lyfter fram den hjälp de fått med bland annat bostad i rätt del av staden och att kommunen förbättrat lokaltrafiken.
– Små saker som gör stor skillnad.
Dottern Kashvi har gott om vänner.
– Det roligaste på skolan är när det är rast och vi klättrar i träd. Matematik är mitt favoritämne, säger Kashvi.
Faktiskt finns inte mycket i lägenheten som påminner om familjens ursprung.
– Vi fick bara med oss en säck med matvaror när vi flyttade till Sverige, säger Anshu och skrattar.
Det säger också mycket om hur familjen tacklar det nya livet.
– Vi hade så många frågor när vi kom hit. Hur gör man när det är kallt? Vad ska man göra? säger Siddharth.
– I stället för att gömma oss bestämde vi oss för att ge oss in i det. Vi är ute mycket, vi åker skidor, Kashvi har provat skridskor i skolan. Vi är inte bra på vintern ännu men vi lär oss. Vare sig det är plus 40 som i Indien eller minus 25 så kan man hantera det, säger Anshu.
De har turistat runt, besökt Kiruna, Storforsen och Piteå havsbad bland annat. Lugnet, naturen och fräscha luften uppskattas.
– Vi har vant oss helt med ett fridfullt liv. Det är en enorm skillnad. Kashvi sa till och med "Varför är det aldrig tyst?" när vi var på semester i Indien.
Umgänget med andra familjer är blandat.
– Det finns säkert 200 familjer bara från Indien här. Men precis som på jobbet så blir det att man umgås multikulturellt. Vi känner portugiser och kineser, bland annat. På min avdelning i Northvolt finns folk från Nigeria, Sverige, Brasilien, Australien, säger Anshu.
Kulturskillnader stöter de på, naturligtvis. Ett exempel:
– I Indien firar man allting, i stort sett. När vi flyttade hit fick vi höra att man i alla fall firade jul ordentligt. På juldagen gav vi oss ut på stan för att fira. Det var helt tyst. Knappt en människa. I Indien är alla affärer öppna och det är jultomtar överallt.
Vad saknar familjen då mest? Släkt och vänner, förstås. I andra hand matvaror för att kunna laga den välkryddade, indiska mat de är van vid. Anshu och Siddharth är vegetarianer.
– Många grönsaker är svåra att hitta. Det finns en affär med asiatisk mat, men det kunde gärna få öppna fler affärer och restauranger, säger Siddharth Chavhan.
Nu letar de hus. Framtiden är utstakad i Skellefteå. Anshu Chavhan säger:
– När vi flyttade hit sade jag till min chef att "Vi blir nog här i fem år". Då svarade han "Om ni blir här i fem år så kommer ni aldrig flytta härifrån".