Marie Hannerstig från Naturskyddsföreningen föreläser via länk.
Tomas Jonsson och Marianne Nilsson är pedagoger i Teknikens hus regionala tekniknätverk för lärare, Regtek. Science centret har drivit nätverket sedan 1999 och alla länets fjorton kommuner är anslutna. Idag håller Teknikens hus fortbildning på Hortlaxskolan i Piteå tillsammans med Naturskyddsföreningen.
Klockan är tre på eftermiddagen och elva förväntansfulla lärare från skolor runt om i kommunen samlas för att själva sätta sig i skolbänken. På dagens schema står lärande för hållbar utveckling. Stor final blir ett rafflande race med vätgasbilar.
Ett bord längst fram i klassrummet är parkeringsplats för de små bilarna. Fastknuten i bordsbenet strävar en vätgasfylld ballong mot taket. Men mer om den senare.
Linda Bergkvist och Tony Lindfors är kontaktlärare i Piteå. De har varit med länge i nätverket och har inga planer på att sluta.
– Jag får en kick av att vara med, säger Linda. Nätverket ger en unik möjlighet att träffas och dela idéer med kollegor från hela länet.
– Träffarna betyder jättemycket, säger Tony. Det finns inte så mycket fortbildning att få annars.
Lärarna Malin Nordmark och Chrissan Lundman från Piteå klurar på allemansrätten. Vad får man och vad får man inte göra i naturen?
Kursen startar med föreläsning av Marie Hannerstig, pedagog på Naturskyddsföreningen. Föreläsningen innehåller tankeväckande exempel och praktiska övningar. Marie lyckas hålla uppmärksamheten hos dagens elever på topp i över en och en halv timme.
– Det är viktigt att vi är konkreta. Alltför högtflygande fakta om klimatkrisen blir deppigt. Vi måste visa att det finns mycket vi kan göra och jobba med saker från barnens egen vardag. Mat är tacksamt. Och djur, det engagerar.
– Lärande för hållbar utveckling handlar om så mycket mer än miljö. Vi vill ge barnen ett kritiskt förhållningssätt och förbereda dem inför framtiden, när de själva ska leda utvecklingen. Egentligen handlar det i grund och botten om demokrati.
Susanne Genberg och Ola Sjödin är no-lärare i Piteå. Här laddar de sin vätgasbil inför rejset i korridoren.
Marie avslutar med några tips till lärare och föräldrar.
– Vifta inte bort barnens klimatoro. Bekräfta att du hör dem och låt dem veta att de inte är ensamma. Det finns jättemånga som jobbar för att vända den här utvecklingen.
– Det är också bra att få med barnen i aktiviteter som är en del av lösningen. Till exempel att gå med i en organisation eller plantera blommor som ger mat till våra pollinatörer bin, humlor och getingar.
Pontus Lundberg från Norrmalmsskolan har deltagit i många kurser i tekniknätverket förut.
– Det är lätt att hamna i gamla mönster. Här får jag nya idéer som jag kan ta med i min undervisning.
De små vätgasbilarna är parkerade i väntan på korridorracet.
Pontus pratar mycket med sina elever om den gröna industriomställningen i Norrbotten. Eleverna hänger med och tycker att det spännande med allt som händer.
– Det är mycket Heja Norrbotten! Eleverna har upptäckt att det faktiskt går att stanna kvar i länet, utbilda sig här och få jobb.
– Jag märker en ökad stolthet över att vara norrbottning hos barnen. Förut arbetade jag i Stockholm och kan jämföra. Ungdomarna här är mer stolta över sitt eget län.
Tomas och Marianne från Teknikens hus inleder den avslutande kursdelen med en riktig smäll för nu ska det handla om vätgas.
Marianne Nilsson, pedagog i Teknikens hus, bränner hål på den vätgasfyllda ballongen och gasen antänds. Pang!
Med en tändsticka på en lång pinne bränner Marianne hål på ballongen och vätgasen antänds. Trots att hon gjort experimentet otaliga gånger hoppar hon till av det höga ljudet.
– Det här visar att vätgas är en effektiv energibärare.
– Vätgasbilar är elbilar utan behov av tunga batterier, som kräver mycket råvaruresurser att tillverka. Vätgas utvinns ur vatten, de enda avgaserna är vattenånga.
– Men det finns en hake. Mycket el krävs vid framställningen av gasen. Elen måste produceras med förnybar energi för att vätgasen ska bli miljövänlig.
Nu är det äntligen dags för vätgasbilsrace. Tomas demonstrerar hur man kopplar batteriet till den lilla bilen. Med elektrolys delas vattnet upp i sina beståndsdelar, vätgas och syrgas. Två sprutor ovanpå fordonen fylls upp, den ena sprutan med det dubbla.
– H2O är den kemiska beteckningen på vatten. Här blir det tydligt att vattenmolekyler har dubbelt så många väteatomer som syreatomer.
Lärarna jobbar två och två med att tanka vätgas i sina bilar. Snart står de små fordonen uppradade på startlinjen i korridoren utanför klassrummet. När startskottet går sätter bilarna iväg med god fart. Vinnaren tar sig hela vägen ner och en bit tillbaka också. Marianne Nilsson är imponerad.
– Det här är rekord! Vi får se om lärarna i Pajala, Övertorneå eller Haparanda kan slå det när fortbildningsturnén går vidare i länet.