150 miljoner bedömer Mats Berg att Boden behöver som ett tillfälligt statligt stöd.
– Hela samhällsbygget har tagit ett 20-årshopp direkt.
Så beskriver Bodens kommunchef Mats Berg det som kommunen ställts inför efter H2 Green Steels etableringsbesked. På en whiteboard illustrerar han hur den i normala fall jämnt stigande kurvan, som beskriver kommunala investeringar över tid, gör en i stort sett 90-gradig stigning rakt upp.
Bostäder, skolor, VA, infrastruktur. Mycket behöver lösas inom loppet av knappt fyra år.
– Det här är utmaningen. Det är en helt annan tidsplan som gäller och vi måste få hjälp att ta oss dit upp, säger Berg och måttar högst upp på kurvan på tavlan.
Han nämner organisering av nya utbildningar, stöd till VA-utredningar och fysiska planeringsförutsättningar, samt näringslivsutveckling.
Bodens kommun bedömer att den behöver 150 miljoner för åren 2023 och 2024.
– Det är som en ekonomisk injektion. Från 2025 kommer vi vara självgående ekonomiskt igen, säger Mats Berg.
Kommunalrådet Claes Nordmark (S) och Västerbottens landshövding Helene Hellmark Knutsson har föreslagit ett flyttbidrag som incitament för kompetensförsörjningen.
Avancerade utredningar på energiområdet tillhör de uppdrag som Gällivare behöver stöd med, anser Alexander Kult.
Ekonomi är en av faktorerna som är påfrestande för kommunerna. En annan är brist på kompetens. När ett berg av detaljplaner och utredningar kring exempelvis VA-dragningar, eldistribution och vindkraftsetableringar ska göras samtidigt räcker inte antalet handläggare till, oavsett hur väl rustad organisatoriskt kommunen än är.
Ett massivt arbete för att hitta stödpengar både nationellt och inom EU är igång. Alexander Kult, samordnare för den gröna omställningen i Gällivare, berättar att kommunerna samverkar med Region Norrbotten, Region Västerbotten och konsultföretaget European Minds. Även regeringens samordnare Peter Larsson är involverad.
– Många är delaktiga i att driva frågorna och det känns bra, säger Kult.
Gällivare Energi ska ta hand om spillvärmen från Hybrits demonstrationsanläggning.
Gällivare behöver bland annat konsulthjälp för utredningar på energiområdet.
– Exempelvis hur vi ska ta hand om spillvärmen. Gällivare energi ska koppla ihop fjärrvärmesystemet med Hybrit. Vidare behöver lämpliga områden för kraftledningar och vindkraftsparker pekas ut relativt skyndsamt, i samråd med försvaret, rennäringen och besöksnäringen. Det är inga små frågor, säger Alexander Kult.
Att kommunerna i norr är pionjärer i en utveckling som saknar motstycke historiskt har Skellefteå fått erfara. Kommunen har varit först i spåret ända sedan Northvolts etablering landade, och har drabbats av den tröghet i systemet som finns när utvecklingen ska samordnas och flera olika myndigheter är inblandade på nationell nivå.
"Vi har påtalat behovet av nya strukturer", säger Kristina Sundin Jonsson.
Skellefteås kommunalråd Lorents Burman (S) har gjort en liknelse med den typ av organiserad krishjälp som finns för samhällen som drabbas av att en stor arbetsgivare lägger ned, exempelvis när Saab stängde fabriken i Trollhättan. Något motsvarande för positiva kriser finns inte.
Kommundirektören Kristina Sundin Jonsson nämner flera infrastrukturprojekt som Skellefteå önskat att staten ska påskynda. Exempelvis Norrbotniabanan, förbifart Skellefteå (ny dragning av E4) och förstärkning av väg 372 till Skelleftehamn. Men också lösningar kring utbildning.
– Vi har påtalat behovet av nya strukturer. Exempelvis när det gäller vuxenutbildningar så sker planeringen ett år framåt. Vi skulle behöva längre horisonter, säger Kristina Sundin Jonsson.
Norrbotniabanans utbyggnad borde vara prioriterad högt, anser Skellefteå.