Bland förslagen finns ett kallbadhus som placerats intill hamnbassängen i södra hamn. Byggnaden föreslås vara öppen året runt med en restaurang ute i vattnet.
– Vi tror att det kommer att behövas någon typ av symbolbyggnader för att sätta Luleå på kartan. Luleå är en av flera industristäder som står vid ett vägskäl och måste tänka nytt. Däremot vilken eller vilka byggnader som byggs, där gör vi ingen värdering, säger Peder Sundbom, HR-chef vid SSAB Europe och stationerad i Luleå.
SSAB ska lägga om sin ståltillverkning senast 2030 och står inför stora behov av rekrytering. För att säkra kompetensförsörjning och locka till inflyttning vill stålbolaget medverka i stadsutvecklingen.
– För oss finns det ett stort värde i att staden går åt samma håll och utvecklas på ett så klimatneutralt sätt som möjligt. En attraktiv stad gynnar företagsutveckling och ökar också möjligheter att få universitetsstudenter att i högre grad stanna kvar efter skolan, säger Sundbom.
Här är de åtta nya märkesbyggnaderna utplacerade på en karta; 1 Bergnäsbron, 2 kallbadhus, 3 kulturbyggnad, 4 hotell, 5 resecentrum, 6 teknikmuseum, 7 centrum för arkitektur och design sam,t 8 utomhusscen intill isbrytarna.
De visioner som togs fram i projektet med Skanska är SSAB mycket nöjd med.
– Det var väldigt intressanta idéer och jag är säker på att Luleåborna tycker detsamma. Jag vill dock poängtera att det är framför allt menat som inspiration.
Är det viktigt för SSAB att kommunen är på tå i sådana här frågor?
– Ja. Som sagt, vi lägger oss inte i hur det ser ut eller vem som får göra det, men vi vill se att man tar nästa steg. Samtidigt är det viktigare med kvalité än att man skyndar, så det gäller att hitta rätt balans, säger Peder Sundbom.
Pär Weihed, prorektor vid Luleå tekniska universitet.
Pär Weihed, prorektor vid Luleå tekniska universitet, är inne på samma tankebanor.
– Vi får se vad som är möjligt att förverkliga. Men den här typen av visioner tror vi är viktiga om Luleå vill vara en tilltalande stad. Det är också de signaler vi fått i T25-gruppen, där flera av de stora bolagen finns med. Det räcker inte bara med arbetstillfällen utan det handlar lika mycket om boendemiljöer och kommunikationer. Det skulle också gynna oss. Om orten ses som progressiv med spännande utveckling så lockar det så klart fler studenter, säger Weihed.
Agatino Rizzo, professor i arkitektur vid LTU, har varit delaktig i projektet, där man bland annat föreslår att utlokalisera en arkitektutbildning till centrum.
– Vi jobbar stenhårt på att få en renodlad arkitektutbildning sedan en tid tillbaka, men om den ska ligga i centrum eller inte vill jag låta vara osagt. Men en kul idé är det. Det finns också en önskan i Luleå om att våra studenter ska vara mer synliga i centrum. Då kan det här vara en väg att gå, säger Pär Weihed.
AnneLie Granljung, samhällsutvecklingschef vid Luleå kommun.
AnneLie Granljung, samhällsutvecklingschef vid Luleå kommun:
– Vi tycker det är väldigt roligt att man tittat på Luleås möjligheter och vi har en bra dialog med Skanska och de andra parterna. En del av idéerna är väldigt intressanta. Dock är de inte i det läget att de är realiserbara nu.
Finns det någon speciell byggnad som ni fallit för?
– Nej, det är mer helheten. Sedan finns det flera symbolbyggnader mot kulturen, det är givetvis intressant.
Håller ni med om betydelsen av byggnader som sticker ut?
– Vi är helt med på det. Det vore kul med byggnader som gör avtryck i den tid vi är inne i, med omställning av samhället. Men om det blir de här förslagen eller andra, det får vi se. Jag förstår att det kan vara självklart i allmänhetens ögon att man ska förverkliga den eller den byggnaden, men det finns mycket att väga in. Vem ska driva det? Vem ska stå för det? Och så vidare, säger AnneLie Granljung.