LKAB:s planer för den framtida järnsvamptillverkningen kräver en medeleffekt på 6300 MW. Det är dubbelt så mycket som det överskott som i dag finns i norra Sverige.
LKAB:s planer att ställa om sin verksamhet från pellets till järnsvamp har mött både ris och ros. Ett flertal nationalekonomer har både på debattsidor och i rapporter kritiserat satsningen som dålig för samhället med risk för höga prisökningar på exempelvis el och svårigheter att nå lönsamhet. LKAB har hela tiden slagit ifrån sig kritiken och menat att omställningen är väsentlig för bolagets överlevnad. Att industriföretag väljer att satsa på fossilsnåla omställningar i Sverige har fått stor internationell uppmärksamhet och beskrivits som avgörande för Norrbottens och Västerbottens framtid av både riks- och lokalpolitiker.
Men nu väljer alltså Riksrevisionen att inleda en granskning av omställningen som beskrivs som "en betydande omställning av LKAB:s affärsmodell". LKAB avser att investera 400 miljarder kronor över 20 år för att genomföra sina planer.
– Det är alltid intressant för oss när en myndighet eller statligt bolag planerar en så omfattande åtgärd. Förutom investeringens storlek så har det ju också en stor påverkan på energisystemet. Det är väldiga mängder el som LKAB och andra bolag i Norrland förväntas använda, säger Magnus Landergren, projektledare av granskningen till Affärsvärlden.
Att genomföra en granskning tar mellan ett år och 15 månader. Den första tiden ägnas åt att ta fram ett upplägg för granskningens genomförande, säger Landergren. Därefter fattas beslut om granskningen ska genomföras eller läggas ner.
LKAB planerar att öppna en fullskalig demonstrationsanläggning för järnsvampstillverkning i Gällivare. Ärendet ligger just nu hos mark- och miljödomstolen vid Umeå tingsrätt.
Det är inte första gången LKAB granskas av Riksrevisionen. 2017 presenterades en rapport om upplägget mellan Malmfältskommunerna och gruvbolaget vad gällde hanteringen av den omfattande samhällsomvandling som sker där. Kritik riktades åt båda håll och en del av kritiken i rapporten handlade om kommunernas möjlighet att nyttja planmonopolet för att försöka pressa LKAB i processen. Något som skett vid ett flertal tillfällen, bland annat gällande dragningen av E10 förbi Kiruna och inlösen av delar av Östra Malmberget. I det senare fallet valde LKAB till sist att ansöka om planföreläggande från regeringen sedan kommunen och gruvbolaget inte kunnat enas och Gällivare kommun inte velat ge planbesked. Kommunen valde efter det att inleda planprocessen.