Roberto Maiorana, generaldirektör för Trafikverket, besökte Kiruna under förra veckan för ett samtal med LKAB och BDX om tätare samarbete kring underhållsarbetet på Malmbanan.
Underhåll av järnväg och väg borde ta förarsätet när miljarderna till infrastrukturen ska fördelas. Det menar Trafikverket i det inriktningsunderlag som överlämnats till regeringen under måndagen.
– Det kommer krävas prioriteringar, och beslut om satsningar behöver tas när kostnader och nyttor är väl utredda. Det kommer inte vara möjligt att inom nuvarande budgetram rymma både de resurser som krävs för att upprätthålla infrastrukturens funktionalitet, återta eftersatt underhåll och genomföra de investeringar som föreslås i nuvarande plan, sa generaldirektör Roberto Maiorana på en pressträff.
För att få utrymme för nysatsningar (exempelvis Norrbottniabanan) menar Trafikverket att det kan krävas 15-20 procent högre ramnivå vilket skulle motsvara upp mot 150 miljarder kronor ytterligare eller en total på 1151 miljarder kronor.
Ett av få projekt som omnämns i underlaget är dubbelspåret Luleå-Boden där Trafikverket nu inleder arbetet med en järnvägsplan. Kostnaden för järnvägsplanen uppgår till 200 miljoner kronor och är ett exempel på den typen av utredningar som Maiorana pratar om. Trafikverket har bedömt att det är möjligt bygga dubbelspår under perioden 2029-2033 till en beräknad totalkostnad på 4-5 miljarder kronor.
– Vi är av den uppfattningen att Malmbanan behöver bli mer robust än vad den är idag, inte minst i dessa dagar då vi jobbar med återställandet efter en urspårning. Vi behöver fortsätta satsa på Malmbanan, menar Maiorana.
Besked om dubbelspår längs hela sträckan Luleå-Narvik finns inte i underlaget och det är heller inte dess syfte att peka ut specifika projekt, förklarar presskommunikatör Peter Jonsson. Det sker först när infrastrukturpropositionen är färdig.
Urspårningar sker då och då längs malmbanan. Drönarbilden visar en urspårning i Gäddmyr mellan Kiruna och Gällivare som inträffade i januari 2020. Ett år senare spårade ett malmtåg ut på samma sträcka men mellan Sikträsk och Lina Älv. Sedan 2019 har tre tåg spårat ur mellan Gällivare-Kiruna. I början av 2023 valde Trafikverket att sänka den tillåtna axellasten från 30 ton till 25 vilket medförde att LKAB inte kan lasta lika mycket på varje vagn och därmed valt att köra fler tåg.
Sedan urspårningen i Vassijaure söndagen 17 december 2023 står all trafik på malmbanan från Kiruna och norröver. Arbetet pågår för fullt med att återställa spåret och prognosen pekar mot slutet av januari. Redan nu har urspårningen påverkat aktörer som nyttjar banan negativt, LKAB har förlorat 100 miljoner per dygn enligt egen utsago och även Kaunis Iron drabbas hårt ekonomiskt.
– Underlaget handlar om att ge en inriktning åt vilket håll vi ska jobba. Vi väljer att inte namnge specifika projekt, det som man kan se är att vi per definition väljer att satsa på underhållet av den infrastruktur vi har. Det är en liten sväng, säger Jonsson.
Underlaget ger heller inte svar på hur mycket pengar som ska läggas på underhåll i varje region.
– Vilka konsekvenser det här får för samtliga regioner i landet vet vi inte idag. Underlaget går nu ut på remiss i berörda instanser och ska sedan ligga till grund för att revidera infrastrukturpropositionen som sträcker sig till 2037.