Mötesrummet där NSD intervjuar Johnny Sjöström pryds genom slumpen av fotografier av LKAB:s pelletstillverkning, tagna av fotografen Fredric Alm. SSAB och LKAB är tätt sammanflätade och ser ut att vara det även i framtiden.
I början av december bjöd SSAB in till ett öppet möte på Vetenskapens Hus i Luleå.
NSD fick chansen att intervjua SSAB:s vd Johnny Sjöström, som då innehaft vd-jobbet på den svenska ståljätten i drygt en månad. Vi sätter oss i ett mötesrum där väggarna pryds av fotografier tagna av den norrbottniske fotografen Fredric Alm.
Konstnärliga bilder av LKAB:s pelletstillverkning. Svenskt Stål AB och Luossuvaara-Kirunavaara AB är tätt sammanflätade sedan decennier och nu har de bundit sin framtid till varandra. Pellets ska bli järnsvamp som SSAB ska omvandla till stål med ett nära-noll utsläpp av koldioxid.
Men vi ska återkomma till bolagens relationsstatus lite senare. Johnny Sjöström berättar vad han hunnit göra under Luleåvistelsen.
– Jag har besökt sajten och träffat omvandlingskontoret som jobbar med investeringsprojektet för att höra vad de fokuserar på och vilka utmaningar vi har just nu.
Sedan följde möten med kommunala bolag, som Luleå Energi.
En fråga, som tynger åtminstone en del av Luleås befolkning, är fjärrvärmens framtid när masugn och koksverk släcks till förmån för ljusbågsugn och elektrostålverk. Det var en fråga på agendan, intygar Johnny Sjöström.
– Det finns många intressanta förslag på bordet, men inget bestämt alls.
Johnny Sjöström på plats i Luleå för ett öppet hus som SSAB anordnade i början av december.
Johnny Sjöström presenterade som ny vd och koncernchef 29 augusti 2024 efter att den mångårige Martin Lindqvist meddelat sin uppsägning för en styrelsekarriär. En kort tid innan Martin Lindqvist lämnade hade han meddelat att SSAB var redo att investera i ett nytt stålverk i Luleå som ska vara i drift 2028.
Frågan hade varit avhängig på bland annat eltillgången och när Svenska Kraftnät ändrade sin tilldelningsmodell fick SSAB klartecken.
Lindqvist meddelade att 52 miljarder kronor (4,5 miljarder euro) behövdes för den investering som SSAB såg framför sig.
Johnny Sjöström tog bokstavligen vid där Lindqvist slutade och blir den som står vid rodret när SSAB:s stålverksplaner i Luleå ska bli verklighet.
Martin Lindqvist, vd och koncernchef SSAB 2011-2024, lämnade en välfylld kassa till sin efterträdare Johnny Sjöström.
En ödets ironi är att Norrbottens Järnverk AB, NJA, förberedde Svartön för utbyggnad redan på 1970-talet. Vad som en gång var en del av Luleås skärgård omvandlades genom muddring och utfyllnad till fast mark. Projektet döptes till Stålverk 80 och slutade med fiasko när konjunkturen svek. Ur detta föddes SSAB.
De storvulna planerna lever kvar i mångas medvetande och används inte minst av kritiker mot de stora industrisatsningar som genomförs på olika håll i Sverige.
Planområdet på 70-talet då NJA:s stålverksplaner fortfarande pågick.
Planområdet på 60-talet innan muddring och utfyllnad påbörjades.
Planområdet som det ser ut i modern tid. Bilden är tagen 2023.
Nu står SSAB, på NJA:s axlar, redo att fylla tomten med framtidens stålverk. Men 52 miljarder kronor är mycket pengar och analytiker är bekymrade att SSAB gapar över för mycket.
Johnny Sjöström är förberedd på frågan.
Hur ser du på kritiken att ni tar för stor risk?
– Jag förstår frågan, men det är som är viktigt att förtydliga är att det handlar inte bara om en omställning till fossilfri produktion.
Förutom stålverket i Luleå ska miljarderna räcka till att ersätta ett bandvalsverk i Borlänge från 60-talet.
– Det är dags att göra något åt det, så är det bara, säger Sjöström.
Investeringen utökar också verksamheten i Luleå med galvaniseringslinje och kallvalsning, vilket öppnar för nya produkter i Luleå.
Tidigare har produkterna gått med stålpendeln till Borlänge och tillbaka till Luleå innan de skeppats till kunden. Tidsvinsten om de nya planerna blir verklighet är smått otrolig.
– Det är två veckor som försvinner och blir till tre timmar. Det är en ofantligt stor skillnad i kapitalbindning och transportkostnader, säger Sjöström.
– Men den viktigaste biten är att vi byter en gammal teknik mot en modern effektiv teknik, säger Sjöström.
Sjöström beskriver bolagets finansiella position som otroligt stark.
– Jag tar över ett bolag som inte har några skulder. Istället har jag pluskassa och det är helt unikt.
Han säger att företagets analyser visat på ett stort manöverutrymme för bolaget.
– Vi känner oss ganska trygga med läget. Men jag förstår att folk reagerar då det är mycket pengar, men vi har styrkan att hantera det.
"Jag tar över ett bolag som inte har några skulder. Istället har jag pluskassa och det är helt unikt", säger SSAB:s nye vd.
En annan kritik som riktats mot både Stegras och SSAB:s planer är potentialen att sälja nära-noll stål med en så kallad "grön premie", dvs ett prispåslag. Johnny Sjöström säger att de räknar med att sälja sina produkter med en premie, åtminstone för en tid, men att deras beräkningar också gjorts utifrån det fall att ingen vill betala extra för det fossilsnåla stålet i framtiden.
– Vi skulle klara det ändå.
Men ni räknar ändå med en premie?
– Vi tror att det finns en stor efterfrågan på produkten och det är klart att den kommer med en ökad kostnad som vi vill få täckning för.
Tillgången på fossilfri el är en nyckel till många av de industrisatsningar som genomförs i Norrbotten och beskrivs ge en unik position. Men faktum är att idag finns ingen utbyggd infrastruktur eller större produktion av vätgas på plats.
Ännu.
Hur ser du på utmaningen att få till vätgasproduktion, för SSAB:s del?
– Jag vill betona att tillgången på fossilfri el i Sverige är en förutsättning för att vi ska kunna ställa om från masugn till att använda el. Utan den hade det inte varit någon vits att ställa om. Vilket ger oss en fördel jämfört med många andra europeiska länder.
Han påpekar att elen i norr historiskt varit Europas billigaste och att utbyggnaden av vätgaskapacitet är pågående.
Här spelar SSAB:s och LKAB:s symbios in igen. För vätgasen ska nyttjas av LKAB i deras omställning till järnsvampsproduktion. Nyligen aviserade LKAB att planerna på järnsvampstillverkning i Kiruna skjuts på framtiden. Tillverkning i Malmberget ska fortfarande bli verklighet, men tillståndsansökan som gör att LKAB kan börja bygga anläggningen har dragit ut på tiden.
Järnsvampen är viktig när vissa stålsorter ska tillverkas, för färskt (s.k. jungfruligt) järn har låg kopparhalt. Det går att nå liknade resultat med tackjärn och välsorterat skrot, säger Sjöström.
Räknar ni med att vätgasen ska finnas på plats?
– Initiativet är LKAB:s och det enda vi vet från dem att de följer sin tidplan. Men detaljer kring det är LKAB.s fråga.
Han återvänder till huvudskälet bakom omställningen i Luleå.
– Det viktigaste är att vi tar bort masugnsdelen som står för den stora delen av våra utsläpp. Bara genom att gå över till skrot reducerar vi utsläppen med 92 procent. Även om DRI (järnsvamp) kommer först senare och hjälper att nå 100 procent.
Ni ser en möjlighet att starta verksamheten med nytt stålverk utan att ha järnsvampen att tillgå?
– Vi har en tidsplan tillsammans med LKAB och utgår från att den stämmer. Skulle det visa sig att något tillstöter så har vi en plan för det.
SSAB går in i investeringen med starka ekonomiska muskler, säger Sjöström, som menar att de har alla förutsättningar att klara av omställningen.
Men SSAB är inte bara en svensk stålproducent. Det börsnoterade bolaget har även verksamhet i USA och nyligen återvaldes Donald Trump till president. Under Trumps förra mandatperiod förde han en aggressiv politik för att, som han menade, skydda amerikanska intressen och handel. Resultatet blev ståltullar och det slutade med att SSAB undantogs från tullarna.
– Man införde ett kvoteringssystem och företag som var del av systemet fick skeppa in så mycket produkt som man skeppat i genomsnitt de senaste tre åren. Det är ett bra system, säger Sjöström.
Även import av stål från länder som inte har någon överkapacitet, som Sverige, tilläts.
Nu har SSAB stora förhoppningar på att systemet blir kvar även under denna Trumpperiod.
– Sedan är det så att vår mesta försäljning i USA också är produkt som tillverkats där. Så om det blir extremt höga tullar så skulle det inte påverka oss så mycket, säger Johnny Sjöström.
FOTNOT: Intervjun gjordes innan SSAB skapade rubriker genom att uppmana anställda att inte säga "god jul".
29 maj 1975 tog Anna-Greta Leijon första spadtaget för Stålverk 80, men så mycket mer blev det inte. Nu har SSAB långt gångna planer på att omvandla playa Plannja till framtidens stålverk.
Av Stålverk 80 blev det till slut bara playa Plannja.
