Fredrik Sidevärn anser att företagare inte ska vara rädda att anställa personal som inte talar svenska. "Arbetsplatsen är en viktig del av integrationen", säger han.
Han driver restaurang Bistron i Norra hamn i Luleå, granne med bland andra Norrbottensteatern.
– Vi har egentligen alltid haft engelskspråkig personal. I fem år hade vi en kökschef från USA. Vi har också haft en anställd från Kroatien, och har en svensk tjej som bott 20 år i Holland. Hon är tjänstledig nu men kommer tillbaka i sommar. Personal som talar andra språk än svenska ger bara fördelar. Exempelvis när vi har de holländska skridskoåkarna i stan och någon talar deras språk. De lyser upp och kommer gärna tillbaka, säger Fredrik Sidevärn.
Han fortsätter:
– Ytterst sällan är det någon som reagerar negativt om personalen inte talar svenska. Många uppskattar i stället att de får "rosta av sig" språkkunskaperna.
Servitrisen Pamina Kowar kommer från Wien i Österrike. 2019 påbörjade hon en turismutbildning i Luleå och de senaste somrarna har hon jobbat på Bistron.
"Ofta blir folk nyfikna på mig när de upptäcker att jag inte pratar svenska", säger Pamina Kowar.
– Efter att jag tog examen sökte jag till universitetet i höstas. Jag kom inte in men beslutade mig för att stanna ändå och fortsatte jobba. Jag känner sådan superkärlek till staden och trivs jättebra med att det är en lite mindre stad. Det är lättare att få vänner, säger hon.
Pamina Kowar talar tyska och engelska, och förstår en del svenska.
– Det är väldigt få som blir obekväma när de upptäcker att jag inte talar svenska. Ofta blir det lite mer personligt. De blir nyfikna på mig och frågar hur jag kom hit, säger hon.
Kocken Florian Corny kommer från Frankrike och flyttade till Luleå bland annat eftersom han uppskattar snö och skidåkning.
Samma erfarenhet har franske kocken Florian Corny.
– Alla här talar tillräckligt bra engelska så det är inget problem. Jag förstår svenska bra och brukar förklara att de kan fråga på svenska om de vill så svarar jag på engelska. Men det är klart att det är extra roligt om det kommer fransktalande gäster och vill fråga om maten.
Efter fem år i Stockholm flyttade han till Luleå i februari 2021 med sin fru och son på tre år.
– Jag ville norrut och valde mellan Luleå och Kiruna. Jag uppskattar riktiga årstider, gillar skidåkning, vandringar och att vistas i naturen, säger Florian Corny.
Ingen belastning utan bara en tillgång för restaurangen. Det är krögaren Fredrik Sidevärns inställning till att ha Pamina Kowar och annan personal anställd som inte talar svenska.
Fredrik Sidevärn berättar att restaurangen redan nu har många utländska gäster, från internationella besök och konferenser, men också gästarbetare som arbetar på byggen och i andra projekt.
– Om de stora satsningar som det talas om blir verklighet så är det här bara början. Och med tanke på hur många som behöver anställas kommer vi inte ha råd att välja och vraka i framtiden. Många fler kulturer och språk som talas i staden kommer föra med sig ett bredare utbud av både restauranger och affärer. Min personal går redan nu omkring och pratar engelska med varandra under arbetspassen för att det är det enklaste.
Pamina Kowar och Florian Corny är anställda på Bistron i Luleå. Ingen av dem talar svenska, men i stället kan de tala tyska, engelska och franska med gästerna.
Fredrik Sidevärn anser att arbetsgivare generellt är för dåliga på att anställa icke svensktalande personal.
– Jag tror att man är lite rädd för negativa effekter, men jag anser att det bara ger fördelar. Vissa yrken ställer språkkrav förstås, så jag förstår att det inte fungerar precis överallt. Men i de flesta serviceyrken är det inget hinder. Snarare kommer det bli ett behov i framtiden att ha flerspråkig personal, även på mataffären och hos frisören.
– Det är dessutom ett ansvar som vi arbetsgivare måste ta. Arbetsplatsen är en extremt viktig del av integrationen och att lära sig språket.
