Bygget av Northvolts batterifabrik sker till stor del av utlÀndska underleverantörer. Fler stora industrisatsningar i norr gör att antalet utlÀndska arbetare kommer öka de nÀrmaste Ären.
LuleÄföretaget har nischat sig som ett ombud Ät företag som anstÀller arbetskraft utifrÄn, antingen frÄn andra delar av Sverige eller frÄn utlandet.
En del handlar om "relocation", det vill sÀga hjÀlp med att exempelvis hitta bostad, förskola till barnen, sysselsÀttning till medföljande och lösa svenskaundervisning.
En annan del Àr rÄdgivning kring arbetslivsregler, lönesÀttning och stöd för att hantera ansökningar om arbetstillstÄnd för individer.
â Vi jobbar direkt mot Migrationsverket och kan ordna ett besked inom tio dagar. Ett slags snabbspĂ„r, sĂ€ger Peder Hansson.
Kunder Àr företag frÄn hela landet och frÄn en rad olika branscher.
â Jag vet faktiskt inget annat företag i norra Sverige som gör samma sak som oss och har samma erfarenhet.
Peder Hansson grundade företaget 2009. Det senaste Äret har efterfrÄgan ökat stort.
â FrĂ„n början skötte jag verksamheten sjĂ€lv och tog in konsulter som stöd. Men under 2021 anstĂ€llde företaget tre personer, plus att vi har ett antal underkonsulter. Vi fĂ„r 8â10 nya kunder i veckan. OmsĂ€ttningen ökade med mellan 30 och 40 procent förra Ă„ret.
Behovet lÀr inte minska de nÀrmaste Ären, med tanke pÄ de stora industriprojekt som planeras.
Med allt fler gÀstarbetare och utlÀndska underleverantörer ökar ocksÄ brotten mot arbetslivsregler. Peder Hansson anser att de flesta företag inte Àr ute efter att utnyttja arbetskraft för att maximera vinster.
â Det finns definitivt rötĂ€gg, som överallt annars i samhĂ€llet. Men generellt finns en vilja att göra rĂ€tt. Det finns dĂ€remot en stor okunskap hos företagen. Det svenska regelverket Ă€r inte helt enkelt och det Ă€r lĂ€tt för arbetsgivare att göra fel. Ett exempel Ă€r att vissa asylsökande har rĂ€tt att arbeta medan andra inte har det. Det gĂ€ller att sĂ€kerstĂ€lla vad som gĂ€ller.
â Företag, offentlig verksamhet och enskilda kandidater hör av sig till oss med frĂ„gor. Det har hĂ€nt att en individ redan arbetat ett halvĂ„r och vi har konstaterat att det inte gĂ„tt rĂ€tt till och att man bryter mot lagen. DĂ€r blir rĂ„det givetvis att avbryta direkt.
Allt större efterfrÄgan. Peder Hansson och Terminal 5 har specialiserat sig pÄ att hjÀlpa företag att göra rÀtt nÀr det gÀller hanteringen av exempelvis arbetstillstÄnd.
Facket Àr tydligt med att man vill att företagen ska teckna kollektivavtal, men nÄgot lagkrav finns inte.
â Kollektivavtal kan ge en falsk trygghet. MĂ„nga företag tror att bara för att en underleverantör tecknat kollektivavtal sĂ„ Ă€r alla papper i ordning, men sĂ„ Ă€r det inte. Man kan fortfarande anstĂ€lla personer utan tillstĂ„nd att arbeta i Sverige och ge vilka löner som helst. Men mycket blir enklare med kollektivavtal och processen med ansökning om arbetstillstĂ„nd gĂ„r snabbare.
Hansson anser att nyttjandet av utlÀndsk arbetskraft har ett oförtjÀnt dÄligt rykte.
â Verkligheten Ă€r att mĂ„nga som kommer till Sverige Ă€r högutbildade eller besitter expertkompetens, och att mĂ„nga branscher inte klarar sig utan dem.
Peder Hansson anser att nyttjandet av utlÀndsk arbetskraft har ett oförtjÀnt dÄligt rykte. "Verkligheten Àr att mÄnga branscher inte klarar sig utan dem", sÀger han.
PÄ uppdrag av Region Norrbotten gjorde Terminal 5 för nÄgra Är sedan en undersökning om vilka hinder som förelÄg för att anstÀlla frÄn utlandet.
â Det visade sig att mĂ„nga företag exempelvis anvĂ€nder it-system och interna rutiner som inte Ă€r internationellt anpassade, och att det fortfarande inte Ă€r en punkt i utvecklingen av organisationen. Konkurrensen om kompetens blir allt hĂ„rdare i norra Sverige. De företag som vĂ€njer sig med att jobba med utlĂ€ndsk expertkompetens kommer bli vinnare, sĂ€ger Peder Hansson.