Turerna kring de kvarvarande bostäderna i östra Malmberget har varit många. Situationen skapar stor frustration. "Min fru ville inte vara kvar hemma när du kom hit. Hon blir så arg av det här, så hon var rädd att säga något hon skulle ångra", säger Bengt Anttila.
Bengt Anttila har varit Malmstabo sedan 1965 då hans föräldrar köpte ett hus på Bergmansvägen. När han träffade sin fru Anne bodde de på Kilen och i samband med att deras dotter skulle födas 1983 köpte de huset på Hökvägen, där de fortfarande bor kvar.
– Men det går inte att känna igen längre. På den tiden var det ju fint här. Fullt med barnfamiljer. Och vägarna mellan östra och västra Malmberget fanns fortfarande. Nu finns inget av det där kvar, säger han.
Bengt Anttila säger att förändringarna kommit smygande bit för bit. Ett kvarter i taget. Till det sämre.
– Det var väl när man började med Trädgårdsvägen och skulle flytta hus och de krackelerade som jag insåg att det här inte skulle gå. Att Malmberget var döende. Man klippte ju av hela samhället, säger han.
Bengt Anttila är inte direkt överraskad över kommunstyrelsens beslut, men det betyder inte att han inte är besviken.
– Fruktansvärt besviken. Att vi blir överkörda är ju bara förnamnet.
Men kan du inte förstå kommunens beslut, att de var rädda för att bli överkörda av regeringen?
– Nej, absolut inte. Jag kan verkligen inte det.
Besvikelsen och ilskan är inte enbart riktad mot kommunen. För många Malmstabor gäller det i lika hög grad LKAB. För Bengt Anttila är det dessutom personligt.
– Jag har jobbat för LKAB i 43 år. Jag reste mycket i tjänsten och var ofta på utlandsuppdrag. Varje gång jag kom tillbaka hem var något förändrat. Det var som att bo på en byggarbetsplats. Vi blev mer och mer isolerade här. Och sen hur de har behandlat oss som bor här. Man blir bitter.
Du jobbade ju i stort sett hela ditt yrkesliv för LKAB. Vad känner du för företaget idag?
– Ja, du...vad ska man säga? Det var en svår fråga. De har ju behandlat folk här extremt nedvärderande. Och fattat beslut över huvudet på oss.
Hade du trott att det kunde bli så här?
– Nej, jag trodde fan inte det. Jag trodde att vi skulle få en bra lösning. Men jag har väl varit naiv.
För fem år sedan var kvarteret fullt med barnfamiljer. Nu finns det inga kvar.
– Det är knappt hälften av oss som bodde här då som bor kvar.
Bengt Anttila är inte rädd för att säga vad han tycker, men menar att andra Malmstabor är rädda för gruvbolaget. "Det är mycket man inte vågade säga när man var anställd. Men nu när jag är pensionär kan jag ju säga precis vad jag tycker."
Gällivare kommun har tidigare uttryckt sitt motstånd mot att ändra detaljplanen, motiverat av att de 144 hushållen inte erbjuds en godtagbar boendemiljö och därför bör ersättas.
LKAB har hävdat att gruvdriften inte påverkar hushållen tillräckligt för att motivera inlösen. Företaget har erbjudit att lösa in bostäderna till deras marknadsvärde, men inte till 1,25 gånger detta värde. Men det är inget som Bengt Anttila ger något för.
– Den här så kallade värderingsmannen som LKAB anlitat kommer hit och gör jättekonstiga värderingar. Det är flera här som anlitat bankens värderare och hittills har banken aldrig värderat husen lägre än vad killen från LKAB gjort. Tvärtom – det har skilt mellan en halv miljon och 800 000 kronor. Så den här värderingskillen får alldeles säkert en bonus om han håller nere priserna.
Bengt Anttila säger att han och flera andra i Malmberget upplever att gruvbolagets nattliga sprängningar blivit värre de senaste månaderna.
– Efter nyår har det ibland låtit som att de sprängt hål i källaren här i huset. Det är mycket värre än tidigare.
Han säger att även skalven känns kraftigare än på länge.
– Hade man mätt med richterskalan här istället för LKAB:s egna så hade vi inte fått bo kvar här. Då hade vi varit utköpta för längesedan.
Bengt Anttila ifrågasätter varför LKAB får göra mätningarna själva.
– Det är ju ungefär som att polisen skulle utreda sig själv när de är misstänkta för brott. Jag har ju jobbat som tjänsteman på LKAB i många år och suttit med på många möten. Ibland när vi fick konstiga värden på mätningarna, ja då strök man det. Då räknande man inte med det.
"Det är rena faktafel. Och det är en väldigt allvarlig anklagelse när han påstår att vi ger en bonus till värderingsmannen för att han ska värdera husen lägre. Det är ju att jämställa med att vi mutar honom.", säger Anders Lindberg, presschef på LKAB.
Anders Lindberg, presschef på LKAB blir bekymrad när han får höra anklagelserna.
– Det är rena faktafel. Och det är en väldigt allvarlig anklagelse när han påstår att vi ger en bonus till värderingsmannen för att han ska värdera husen lägre. Det är ju att jämställa med att vi mutar honom. VI har anlitat en licensierad värderingsman som använder samma metoder för att värdera hus som resten av branschen.
Är uppgiften, att det skiljer upp till 800 000 kronor mellan bedömningarna gjorda av er värderingsman och bankens, också felaktig?
– Vi har inte tillgång till de värderingar banken har gjort och det är väldigt svårt att bemöta saker som någon bara slänger ut sig utan bevis, säger Anders Lindberg.
Han säger att LKAB köpt 29 hus i området och att en av säljarna tog in en egen värderare, vars värdering inte avvek från den som företaget gjorde.
– Vi har renoverat villorna och har ett jätteintresse från folk att hyra dem.
Även uttalandet om richterskalan är något som Anders Lindberg ställer sig kritisk till.
– Det är ett vanligt missförstånd om vad magnitudskalan är för något. Richterskalan är framtagen för att mäta naturliga jordbävningar på mycket stora avstånd och stor felmarginal, så den är för grov för oss att använda. Vi vill ju veta på nästan centimetern var ett gruvskalv har inträffat och det är därför vi har en egen skala. Om man tror att miljövillkoret skulle ändras om man mätte med richterskalan, så har man i sak fel.
Anders Lindberg riktar också kritik mot Gällivare kommun, som han tycker har använt området Malmberget 8:17 och Robsam 1:1 för att medvetet dra ut på processen.
– De har gjort det för att utpressa oss vad gäller Malmsta. Kommunen har medvetet blandat ihop två separata frågor. Och det har man ju lyckats med så till vida att de boende i östra Malmberget nu tror att frågorna hör ihop. Men 5:2-området är helt tömt, det finns inga hus kvar. Att LKAB har ansökt om planförläggande är för att vi har gjort allt som krävs för att en detaljplanändring ska kunna göras.Men är det nu så att kommunen fattat ett beslut som gör att vi kan gå vidare är det jättebra och att detaljplanen för 5:2 nu upphävs. Vi vill närgranska beslutet för att se vad det innebär och återkommer med kommentar till detta.
En förändrad detaljplan för området kommer inte innebära någon försämring för de närboende enligt Anders Lindberg.
– Det är jätteviktigt att de förstår det. Vi kan istället förbättra boendemiljön. Vi kan återställa och göra ett parkområde.
Kan du förstå att många Malmstabor hyser en stor misstro mot både LKAB och kommunen?
– Jag kan förstå att många har den känslan. Det här är ju ett område som förändrats mycket. Centrala Malmberget har ju försvunnit och vi förstår ju att det har funnits en förhoppning om att kommunen skulle lyckas tvinga LKAB att ge alla nya hus. Men vi har varit jättetydliga med att vi måste följa miljövillkoret. Det är det som är avgörande för att man måste tömma ett område och att folk inte kan bo kvar.
– Men vi har också sagt att vi ändå är beredda att ta ett extra ansvar för de som bor på Malmsta, något som vi enligt miljövillkoret inte är tvingade till, men vi har gjort det ändå. Dels det här med att vi erbjudit oss att köpa bostäderna till marknadspris i Gällivare, något som innebär att ingen ska behöva drabbas ekonomiskt. Men också att vi vill förbättra boendemiljön för de som bor kvar. Vi har sagt att vi är med och betalar för att laga vattenledningarna och reparera vägarna och bygga lekplatser. Men kommunen har sagt nej. Trots att vi velat göra detta sedan 2012. Och de boende i Malmsta har varit i kläm. Vi hoppas ju att vi tillsammans med kommunen nu ska kunna komma framåt så att boendemiljön i området kan förbättras.
Kommunalrådet Henrik Ölvebo (MP), säger att han både blir förvånad och upprörd över Anders Lindbergs uttalande om att kommunen utövat utpressning mot LKAB.
"Sedan 2018 har det ju inte hänt någonting, så jag kan absolut förstå frustrationen, men nu har det här börjat röra sig framåt. Sen är det viktigt att säga att vi absolut inte har kastat in handduken.", säger Henrik Ölvebo (MP), kommunalråd i Gällivare.
– Jag tycker att det är väldigt onödiga uttalanden och ett onödigt aggressivt tonläge nu när vi kommit vidare i processen. Det är ett väldigt allvarligt påstående att säga att kommunen utövat utpressning. Ett sådant uttalande måste man kunna underbygga med fakta istället för att insinuera. Jag tycker inte att det är seriöst att en företrädare för en så stor aktör använder det ordet.
Däremot säger sig Henrik Ölvebo kunna förstå Bengt Anttilas frustration och besvikelse, men menar att kommunen nu kommer att gå vidare med planprogrammet för östra Malmberget som kommer på ett närmare sätt utreda boendemiljön och livsförutsättningarna för de som bor i området.
– Sedan 2018 har det ju inte hänt någonting, så jag kan absolut förstå frustrationen, men nu har det här börjat röra sig framåt. Sen är det viktigt att säga att vi absolut inte har kastat in handduken.
Malmstabor som jag talat med säger att de inte ger mycket för kommunens ord, utan de vill se handling istället. Kan man säga att det här är en handling av kommunen?
– Ja, det är ju det som lite är min poäng. Problemet är ju att det inte är så enkelt att slå näven i bordet och bara göra något. Vi är ju bundna till lagstiftningen, så det finns saker vi inte kan göra, även om vi skulle vilja. Och vi får inte kräva av LKAB att de ska göra vissa saker, precis som inte de får kräva vad som helst av oss. Det som blivit det stora problemet med östra Malmberget är att vi håller hårt på plan- och bygglagen och LKAB har hållit hårt i minerallagen och miljöbalken. Ända sedan 2018 har LKAB:s jurister sett det på ett sätt och kommunens jurister på ett annat sätt.
– Egentligen är ingen av lagstiftningarna tillräckliga eller potenta nog för att hantera en hel samhällsflytt. Förutom i Kiruna har det ju aldrig tidigare skett.