Tim Hawk blir intervjuad av Bodens kommun.
De instängslade kvadratkilometrarna i Norra Svartbyn som ska rymma Europas nästa stålverk är ett område i ständig förändring. Skyltarna med H2GS har raskt bytt skepnad till Stegra. Ett enormt stålskelett har skjutit upp ur marken och ska bli den näst högsta punkten på området, bara direktreduktionstornet blir högre. NSD är på plats en novemberdag runt lunch, och bland den myllrande aktiviteten på Stegra är det ett 80-tal gäster som är i fokus.
De är nämligen en delegation från de som har tillgång till de pengar som möjliggör stålprojektet och representerar ett 20-tal europeiska storbanker och fonder.
Tillsammans har de kommit överens om att låna ut 4,2 miljarder euro (en bit över 48 miljarder kronor) till Stegra. Det är lejonparten av den totala finansieringen på runt 75 miljarder kronor. En av de ledande långivarna var den europeiska storbanken Societe Generale, med säte i Paris, som 2022 kontrollerade tillgångar för nära 1500 miljarder euro.
NSD fick som enda media (med undantag för Boden kommuns kommunikationsavdelning) intervjua bankens representant Tim Hawk. Han är direktör för Societe Generales batteri, gruvdrift och industri finansieringsavdelning. Han vill inte gå in på exakt hur mycket den 160 år gamla banken lånat Stegra.
– Men vi är en av de ledande långivarna. Vi har också agerat genom en separat grupp som rådgivare till Stegra för att hjälpa dem att strukturera finansieringen för att möjliggöra åtaganden från mer än 20 andra finansiella institut som har bidragit med medel, säger Hawk.
Vi letar oss in mot Stegras barackkontor som är en av portalerna in till industriområdet. När vi letar en lugn plats att genomföra intervjun hittar vi Stegras vd Henrik Henriksson, som funnit en lugn plats på golvet i den lokal som annars används för pressträffar. Hawk och Henriksson hamnar i samspråk om hur mycket som förändrats på sajten sedan Hawks första besök för ett och ett halvt år sedan.
Tim Hawk i samspråk med Stegras vd Henrik Henriksson på sajten i Boden.
Under intervjuns gång kan inte Tim Hawk låta bli att peka ut genom fönstret när han förklarar varför banken trodde på projektet då Henriksson och de andra grundarna kom till Société Générale.
Året var 2020.
– Det första vi behövde förstå var om det fanns förutsättningar i den europeiska marknaden för grönt stål. Fanns det köpare, och kunde stålet produceras marknadsmässigt och konkurrensmässigt? säger Hawk och fortsätter:
– Den andra delen handlade om det var möjligt att leverera ett storskaligt projekt och använda tekniska utvecklingar i processen.
Både Société Générale och de andra finansiärerna landade i att det var möjligt, och Stegra kunde säkra sina pengar.
Så här fyra år senare, med andra ståltillverkare som tittar på fossilsnålt stål, hur betraktar du konkurrenskraften hos Stegra nu?
– Den har ökat skulle jag säga. Det handlar om att producera stål, oaktat om det är grönt eller ej, och göra det på ett sätt så att man är i linje med, eller bättre, än konkurrenterna. Vi visste att det fanns vissa saker som var fundamentala som tillgången på billig grön el, men det var också en stor fråga om det var möjlig att leverera stål på en marknad där det fanns stora etablerade företag, säger Hawk.
Därför var det viktigt att Stegra byggde Europas första stålverk på 60-70 år på ett modernt sätt.
– Det krävde en evolution rent tekniskt och vi ser nu att Stegra för med sig flera delar som avancerad teknologi, arbetseffektivitet, automation och integration.
Tim Hawk är direktör för gruvor, mineral och industrifinans på banken Société Générale.
Tim Hawk menar att Stegra har överträffat de förväntningarna hittills.
– Som det ser ut nu så kan Stegra producera stål på ett konkurrensmässigt sätt om vi ignorerar det faktum att stålet är grönt. Det gröna sker på toppen.
Tim Hawk menar också att det med tiden blivit tydligare hur viktiga utsläppsrätterna blivit för framtidens stålmarknad. Etablerade stålverk idag har en produktion som riskerar att belastas när utsläppsrätterna slår mot deras marginaler, men Stegra kommer inte behöva bry sig om utsläppshandeln.
–Den marknad som Stegra riktar sig till i Europa producerar kanske 90 miljoner ton. Stegra kliver in med 2,5 miljoner ton i ett första steg, men det är det enda riktiga stålet nästan helt utan utsläpp, säger Tim Hawk.
En del av arbetet innan lånen beviljades var just att undersöka vilka konkurrenterna var.
– Vi ser hur andra företag meddelar förseningar medan vi kan se stålverket här byggas dag för dag. Det finns ingen annan som kommer att göra det före Stegra, menar Tim Hawk.
Han återkommer flera gånger till varför just Boden är en så fördelaktig plats för stålverket. En viktig del är tillgången till billig och fossilsnål elproduktion.
– På sikt kommer stålmarknaden att övergå till att allt stål är grönt. Om den inte gör det kommer vi få problem. Men när det sker kommer stål återgå till att bara vara en handelsvara igen. Då innebär Stegras placering av stålverket att det fortfarande kommer vara på den låga delen av kostnadskurvan.
Det har dock funnits både kritik och frågetecken kring påverkan på lokalsamhället, både när det gäller placeringen och tillgången på arbetskraft. Tim Hawk blickar ut genom fönstret.
– Vi hade såklart med det i beräkningarna, men det skulle funnits utmaningar med påverkan var än ett stålverk skulle byggts. Det här projektet har betraktats genom de ramverk som vi och de andra långivarna ställt upp och det passerade.
Närheten till andra stora industrier bedömdes vara en fördel, och Norrbotten betraktades inte av bankerna som en så avlägsen plats.
Arbetet med att uppföra stålverket i Boden pågår för fullt. Tornet på bilden är det näst högsta som kommer att uppföras på sajten.
Tim Hawk gestikulerar ut mot sajten.
– Sen verkar det ganska tydligt att det inte varit någon större utmaning att hitta personal som kan bygga stålverket.
Samtidigt som Stegra tuggar på dag för dag mot en produktionsstart under 2026 har Northvolt i Skellefteå, ett flaggskeppsprojekt i det som kallats "den gröna omställningen" stött på stora ekonomiska problem och vd Peter Carlsson har aviserat sin avgång.
Hur betraktar ni er investering i Stegra i ljuset av sådana saker?
– Vi kan inte kommentera på andra projekt. Men det jag kan säga är att vi betraktar alla projekt på sina egna meriter och vi har inte sett något som ändrat vår inställning till Stegra. Det är ett projekt som är vettigt att genomföra och de lyckas just nu att genomföra projektet, avslutar Tim Hawk.
Nu börjar Stegras stålverk synas ovan trädtopparna.
Direktreduktionstornet syns till höger på skissen.