H2 Green Steels vd Henrik Henriksson förklarar att kostnadsökningen från 25 miljarder kronor till 75 miljarder kronor till viss del beror på att fas ett har vuxit i omfång. Mycket som ska nyttjas i fas två byggs nu tidigare.
H2 Green Steel har i dagarna tillkännagett att de säkrat lån på 48 miljarder kronor, bland annat genom gröna lånegarantier på 13,5 miljarder från Riksgälden och lån från statligt ägda Svensk Exportkredit. Dessutom har EU:s Innovationsfond gått in med 3 miljarder kronor i projektet, vilket vi ska återkomma till.
Vi börjar med frågan hur stålverket i Boden gått från den något blygsamma prislappen 25 miljarder kronor till dagens total på 75 miljarder kronor.
Med dessa historiska miljarder säkrade känner sig vd Henrik Henriksson nöjd. Med Bodenprojektet.
Vad beror ökningen på?
– För tre år sedan pratades det kanske om en mindre siffra, men det är ett par saker som har hänt. Det första är att vi gjort projektet mycket större. När vi delat upp projektet i fas 1 och fas 2 skulle den första fasen vara produktion av 2,5 miljoner ton stål och fas två en dubblering till 4,5-5 miljoner ton, säger Henriksson.
Men nu har alltså många av investeringarna som tidigare tänkts till fas två tidigarelagts.
– Till exempel så tar vi höjd för all kraftdistribution, all vattenrening och all infrastruktur på sajt. Dessutom tar vi med all vätgasproduktion och all järnproduktion redan i fas ett.
Till det har bolaget breddat sin produktportfölj, säger Henriksson. Han hänvisar att de redan i miljöansökan tagit höjd för bredden men att de sett en högre efterfrågan på exempelvis galvansierat stål.
– Men vi ser också när det gäller vissa egenskaper i stålet har vi varit tvungna att lägga till extra processteg för att få den kvalitet på sådant vi sålt framförallt till bilindustrin.
Bolaget har även påverkats av sådant som orsakat kostnadsökningar generellt för projekt som pandemin, kriget i Ukraina, inflationen och energikrisen i Europa.
– Med det sagt så när vi pratat om 25, 35 eller 50 miljarder, då har det snarare varit projektkostnader utifrån utrustning och infrastruktur. Nu när vi pratat 75 miljarder ingår också finansieringskostnader och uppstartskostnader innan vi börjar tjäna våra egna pengar. Sådant som att vi måste betala löner och lån.
Sen tillkommer också en slags säkerhet i form av en reserv mot oförutsedda händelser.
– Den är stipulerad av bankerna och fungerar så att: Okej, ni säger att det ska kosta X, då vill vi ha X plus 10-20 procent och det måste ni ha säkerhet för. Det kan vara om det blir någon försening, något som blir dyrare eller något som vi inte vet. Då finns det pengar så att projektet inte blir stående.
H2 Green Steels stålverk har ändrat skepnad några gånger och den här skissen är den nu aktuella för hur det faktiskt ska se ut på industriområdet i Svartbyn om något år. Här syns också järnvägen framför själva stålverket och direktreduceringstornet.
Allt det sammantaget landar på 75 miljarder kronor vilket spridit sig som en löpeld runt världen då siffran är historiskt hög för ett projekt som startat från noll och avser att rena en av industrihistoriens smutsigare industrier – ståltillverkning.
– Så det är en helt unik händelse och känns otroligt positivt.
Pengarna räcker för att säkra produktionsstart i slutet av 2025, säger Henrik Henriksson och nu går bolaget in i nästa fas.
– Nu handlar det om att bygga projektet på tid och kostnad med rätt säkerhet och utförande. Det känns jätteskönt att byta lite grand fokus och att det nu är upp till oss själva och våra egna förmågor internt.
Men det kan ändå hända att det fortsätter trilla in miljarder till H2GS som ännu inte fått besked om ansökningar för omställningsstöd både från Sverige och EU.
H2GS produktion av stål ska starta i slutet av 2025 och då kommer direktreduktionstorn, valsverk, vätgasanläggning med mera att vara på plats. Bilden visar en modell av den tänkta anläggningen.
Tillbaka till pengarna från Innovationsfonden. De tre miljarderna har, förutom sitt faktiska värde i pengar, ett symboliskt värde för H2GS. Bolaget ska nämligen inte nyttja EU:s handel med utsläppsrätter för att subventionera sina utsläpp. Men fonden finansieras av just de pengar som kommer in till EU från handeln.
– Som du säger, det är pengar som samlats in från de som har stora utsläpp och nu omfördelas till de som ska genomföra omställningen. På så sätt är det symboliskt viktigt och en fjäder i hatten för oss, säger Henrik Henriksson.
Men frågan är om den genomlysning som fonden gör innan den delar ut pengar inte är en ännu större fjäder i hatten för H2GS.
– De bedömer ju hur mycket koldioxidreduktion du kan göra per investerad krona och där hade vi en väldigt stark faktor som visade att projektet var helt unikt utifrån ett europeiskt perspektiv. Därför fick en förhållandevis stor allokering från fonden, även om det bara motsvarar ett par procent av vår totala finansiering.