H2 Green Steels vd Henrik Henriksson förklarar att kostnadsökningen frÄn 25 miljarder kronor till 75 miljarder kronor till viss del beror pÄ att fas ett har vuxit i omfÄng. Mycket som ska nyttjas i fas tvÄ byggs nu tidigare.
H2 Green Steel har i dagarna tillkÀnnagett att de sÀkrat lÄn pÄ 48 miljarder kronor, bland annat genom gröna lÄnegarantier pÄ 13,5 miljarder frÄn RiksgÀlden och lÄn frÄn statligt Àgda Svensk Exportkredit. Dessutom har EU:s Innovationsfond gÄtt in med 3 miljarder kronor i projektet, vilket vi ska Äterkomma till.
Vi börjar med frÄgan hur stÄlverket i Boden gÄtt frÄn den nÄgot blygsamma prislappen 25 miljarder kronor till dagens total pÄ 75 miljarder kronor.
Med dessa historiska miljarder sÀkrade kÀnner sig vd Henrik Henriksson nöjd. Med Bodenprojektet.
Vad beror ökningen pÄ?
â För tre Ă„r sedan pratades det kanske om en mindre siffra, men det Ă€r ett par saker som har hĂ€nt. Det första Ă€r att vi gjort projektet mycket större. NĂ€r vi delat upp projektet i fas 1 och fas 2 skulle den första fasen vara produktion av 2,5 miljoner ton stĂ„l och fas tvĂ„ en dubblering till 4,5-5 miljoner ton, sĂ€ger Henriksson.
Men nu har alltsÄ mÄnga av investeringarna som tidigare tÀnkts till fas tvÄ tidigarelagts.
â Till exempel sĂ„ tar vi höjd för all kraftdistribution, all vattenrening och all infrastruktur pĂ„ sajt. Dessutom tar vi med all vĂ€tgasproduktion och all jĂ€rnproduktion redan i fas ett.
Till det har bolaget breddat sin produktportfölj, sÀger Henriksson. Han hÀnvisar att de redan i miljöansökan tagit höjd för bredden men att de sett en högre efterfrÄgan pÄ exempelvis galvansierat stÄl.
â Men vi ser ocksĂ„ nĂ€r det gĂ€ller vissa egenskaper i stĂ„let har vi varit tvungna att lĂ€gga till extra processteg för att fĂ„ den kvalitet pĂ„ sĂ„dant vi sĂ„lt framförallt till bilindustrin.
Bolaget har Àven pÄverkats av sÄdant som orsakat kostnadsökningar generellt för projekt som pandemin, kriget i Ukraina, inflationen och energikrisen i Europa.
â Med det sagt sĂ„ nĂ€r vi pratat om 25, 35 eller 50 miljarder, dĂ„ har det snarare varit projektkostnader utifrĂ„n utrustning och infrastruktur. Nu nĂ€r vi pratat 75 miljarder ingĂ„r ocksĂ„ finansieringskostnader och uppstartskostnader innan vi börjar tjĂ€na vĂ„ra egna pengar. SĂ„dant som att vi mĂ„ste betala löner och lĂ„n.
Sen tillkommer ocksÄ en slags sÀkerhet i form av en reserv mot oförutsedda hÀndelser.
â Den Ă€r stipulerad av bankerna och fungerar sĂ„ att: Okej, ni sĂ€ger att det ska kosta X, dĂ„ vill vi ha X plus 10-20 procent och det mĂ„ste ni ha sĂ€kerhet för. Det kan vara om det blir nĂ„gon försening, nĂ„got som blir dyrare eller nĂ„got som vi inte vet. DĂ„ finns det pengar sĂ„ att projektet inte blir stĂ„ende.
H2 Green Steels stÄlverk har Àndrat skepnad nÄgra gÄnger och den hÀr skissen Àr den nu aktuella för hur det faktiskt ska se ut pÄ industriomrÄdet i Svartbyn om nÄgot Är. HÀr syns ocksÄ jÀrnvÀgen framför sjÀlva stÄlverket och direktreduceringstornet.
Allt det sammantaget landar pĂ„ 75 miljarder kronor vilket spridit sig som en löpeld runt vĂ€rlden dĂ„ siffran Ă€r historiskt hög för ett projekt som startat frĂ„n noll och avser att rena en av industrihistoriens smutsigare industrier â stĂ„ltillverkning.
â SĂ„ det Ă€r en helt unik hĂ€ndelse och kĂ€nns otroligt positivt.
Pengarna rÀcker för att sÀkra produktionsstart i slutet av 2025, sÀger Henrik Henriksson och nu gÄr bolaget in i nÀsta fas.
â Nu handlar det om att bygga projektet pĂ„ tid och kostnad med rĂ€tt sĂ€kerhet och utförande. Det kĂ€nns jĂ€tteskönt att byta lite grand fokus och att det nu Ă€r upp till oss sjĂ€lva och vĂ„ra egna förmĂ„gor internt.
Men det kan ÀndÄ hÀnda att det fortsÀtter trilla in miljarder till H2GS som Ànnu inte fÄtt besked om ansökningar för omstÀllningsstöd bÄde frÄn Sverige och EU.
H2GS produktion av stÄl ska starta i slutet av 2025 och dÄ kommer direktreduktionstorn, valsverk, vÀtgasanlÀggning med mera att vara pÄ plats. Bilden visar en modell av den tÀnkta anlÀggningen.
Tillbaka till pengarna frÄn Innovationsfonden. De tre miljarderna har, förutom sitt faktiska vÀrde i pengar, ett symboliskt vÀrde för H2GS. Bolaget ska nÀmligen inte nyttja EU:s handel med utslÀppsrÀtter för att subventionera sina utslÀpp. Men fonden finansieras av just de pengar som kommer in till EU frÄn handeln.
â Som du sĂ€ger, det Ă€r pengar som samlats in frĂ„n de som har stora utslĂ€pp och nu omfördelas till de som ska genomföra omstĂ€llningen. PĂ„ sĂ„ sĂ€tt Ă€r det symboliskt viktigt och en fjĂ€der i hatten för oss, sĂ€ger Henrik Henriksson.
Men frÄgan Àr om den genomlysning som fonden gör innan den delar ut pengar inte Àr en Ànnu större fjÀder i hatten för H2GS.
â De bedömer ju hur mycket koldioxidreduktion du kan göra per investerad krona och dĂ€r hade vi en vĂ€ldigt stark faktor som visade att projektet var helt unikt utifrĂ„n ett europeiskt perspektiv. DĂ€rför fick en förhĂ„llandevis stor allokering frĂ„n fonden, Ă€ven om det bara motsvarar ett par procent av vĂ„r totala finansiering.