Den nya industrialiseringenBoden

H2 Green Steels avgörande tid : "Den kritiska linjen"

H2 Green Steel öppnar för att köpa järnmalm från Latinamerika om det kärvar med LKAB. I en stor intervju berättar bolagets vd Henrik Henriksson om jakten på miljardfinansiering, bolagets avsikt för inköp av malm och förnyelsebar el och om vikten av den pågående tillståndsprocessen.

Boden 31 mars 2022 11:00

– Miljöprövningen är den kritiska linjen för oss. Det är väldigt mycket av det som ska hända framöver som är beroende av den, säger Henriksson.

Vi träffar honom och kommunikationschefen Jenny Molvin i företagets lokaler i Bodens Business Park i samband med att H2 Green Steel ska hålla ett öppet informationsmöte med bodensarna.

Stålutmanarens djärva etablering är i ett absolut nyckelskede, där bolaget hoppas att ett flertal pusselbitar ska falla på plats. I slutändan är allt kopplat till miljöstillståndet, uppger Henrik Henriksson.

– Ambitionen är att få en byggdom till sommaren, så att vi kan inleda arbetet. Det styr i sin tur andra saker som finansiering, köp av viss utrustning och avtal. Får vi byggdomen så är det en så stark indikator på att få vi får tillståndet. Vi jobbar mot länsstyrelsen, mark- och miljödomstolen, Naturvårdsverket och försvaret. Man driver parallella processer och försöker verkligen tänka nytt. Dialogen är bra.

Anser du att er tidsplan att vara igång i slutet av 2024 fortfarande är realistisk?

– Absolut. Får vi byggdomen talar allting för att vi kan hålla tidsplanen. Tappar vi en månad så påverkar det hela tidslinjen. Sedan gör det olika ont beroende på när det sker. Startsträckan kan bli längre. Men det skulle kännas fel eftersom efterfrågan finns där i dag.

Är du säker på att ni löser det?

– Ja. Jag är inte orolig för tillstånden och jag är inte orolig för att vi inte ska få upp fabriken.

Det är många jobb och mycket på spel, och därmed kan ett socialt tryck skapas på myndigheter och domstolar när det gäller prövning och beslut. Vad anser ni om det?

– Jag ser inte det. Det finns en stark vilja att göra ett bra och rättssäkert jobb. Även om det bedrivs parallella processer så behåller alla sina roller.

Hur viktig är den finansieringsrunda som ni är igång med nu?

– I det här läget är hela bolaget egentligen en ständig finansieringsrunda med delprojekt. Nu fokuserar vi på finansieringen av Bodenprojektet. En rad milstolpar måste lösas.

Det har talats om att ni behöver ni ta in 30–40 miljarder?

– Det är i den storleksordningen, ja.

Vilken kontakt har ni med nya investerare?

– Vi har redan en fin portfölj med investerare som vi hoppas ska fortsätta men det är så pass stora summor och det är klart vi hoppas att nya aktörer ska komma in. Vi är ganska selektiva. Vi vill ha rätt spelare som har rätt sätt att tänka.

Och hur går det?

– Det känns bra. Tajmingen är bra och intresset starkt. Vi ser inte att kriget i Ukraina gjort någon skillnad.

Hur stor efterfrågan har ni märkt på era produkter? 

– Mycket stark. Vi har avtal klara redan. Det gäller personbilar, tyngre fordon, industriutrustning, byggmaterial, vitvaror.

Har ni skrivit något avtal om råvaruleveranser med någon part?

– Det ligger senare i processen. Men vi har olika dialoger igång.

Hur tänker ni om ett avtal med LKAB? Ni har angett att malmleveranser ska ske från Malmfälten och bygger vätgasproduktion för reduktion av pellets medan LKAB tänker leverera färdig järnsvamp i framtiden.

– Ambitionen är att köpa malm från norra Sverige. Men vi har andra möjligheter också, exempelvis att ta malm från Latinamerika. Men det blir dyrare för oss och sämre för klimatet. Det bästa för AB Sverige vore om det gick att lösa. Men det bygger också på att nödvändiga investeringar görs i Malmbanan, som är en flaskhals.

– När det gäller tillgång till pellets finns det som sagt fler leverantörer. Vi har en ambition att gå från pellets till järnsvamp, men vi tittar också på om vi kan köpa färdig järnsvamp i framtiden.

I sådana fall utgår vätgasproduktionen?

– Det är en möjlighet.

Är Kaunis Iron eller en gruva i Kallak alternativ?

– Vi ser att det finns olika alternativ i norra Sverige men specifika diskussioner med olika parter går vi inte in på. Det är pågående dialoger och där är vi begränsade i hur mycket vi kan prata.

Ska H2GS ha ett vätgaslager som kan användas för att lagra energi och planera elproduktion? I ansökan anges ett litet vätgaslager som ska täcka några timmars produktion.

– Vi är en stor förbrukare av el och kommer att kunna vara med och balansera nätet genom sekundsnabb justering av vår produktion.

Är det ett alternativ att starta verksamheten med endast skrot?

– Ja. Förmodligen gör vi det. Vi kommer att köra in maskinerna i stålverket med skrot för att sedan övergå till en mix av skrot och järnsvamp. Vi kommer att ha över 50 procent råjärn.

Har ni tecknat något avtal om köp av förnyelsebar el?

– Vi jobbar med den frågan.

Ni behöver upp till 20 TWh per år. Var hittar ni den mängden?

– Vi räknar med att börja med runt 10 TWh och Boden är en optimal plats. Här finns stamnät och befintlig vattenkraft och vindkraft.

Är det tillräckligt?

– Vi vet att det finns mycket kraft i regionen.

Är ni orolig för elförsörjningen? Svenska kraftnäts besked nyligen var att man bara klarar att förstärka elnätet med drygt en tredjedel av behovet. 

– Vi vet att det kommer. Oron är att det ska ta för lång tid. Det är miljö- och tillståndsfrågor som vi inte har i egna händer. Men vi har en dialog med Svenska kraftnät och ser att de gör ett bra jobb.

Vet ni var ni befinner er i kölistan i kraftsystemet?

– Det vill vi inte gå in på i nuläget.

Har ni någon reservplan för att starta i mindre skala?

– Vi trappar upp utifrån krafttilldelning och när vi kan starta de olika delarna av den industriella verksamheten. Om det drar ut för länge hoppas vi kunna komma igång med den verksamhet vi också planerar för på Iberiska halvön.

Hur ser ni på utmaningen att kunna anställa tillräckligt med personal?

– Intresset är stort för att hänga med på den gröna resan och attraktionen för bolaget finns där. Sedan har vi nidbilden att en stålverksarbetare ska väga 120 kilo och vara bodybuilder att brottas med. Så kommer det inte se ut med den framtida teknikutvecklingen. Vi kommer att ha män och kvinnor, folk från hela världen. En riktig smältdegel.

Finns det samhällsservice som ni saknar?

– Det är olyckligt att det ännu inte finns några nationella mekanismer som kan stötta kommunerna i sådana här situationer. Men vi har en bra dialog med Boden. Dock måste bostäder, entreprenörsbostäder och den infrastrukturkorridor vi behöver till industriområdet komma på plats. Annars kommer vi inte igång.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!

 
 
 
 
 
 

Ämnen du kan följa
Den nya industrialiseringen

Fem frågor till: Sara Lundberg från Kiruna – ny i en viktig roll på Northvolt

...som är ny på chefstjänsten ”Director Health, Safety and Environment” på Northvolt.

Fem frågor till: Sara Lundberg från Kiruna – ny i en viktig roll på Northvolt

Industritoppen om finska bankens intresse för norra Sverige: ✔ Vill se fler gruvor och utbyggda älvar ✔ "Alla vill investera i hållbarhet"

När han jobbade för Trelleborg och satt i Bolidens styrelse hade han klippkort till Skellefteå. Nu följer industrimannen Lars Olof Nilsson utvecklingen i norra Sverige med finska investeringsbanken Evlis ögon – och förundras över att diskussionen inte handlar mer om att bygga ut älvar och öppna fler gruvor.

Industritoppen om finska bankens intresse för norra Sverige: ✔ Vill se fler gruvor och utbyggda älvar ✔ "Alla vill investera i hållbarhet"

Det var viktigast i dag – tre röster från heta konferensen

Viktiga frågor för samhällsomvandlingen i norra Sverige avhandlades på konferensen Demo North i Luleå på onsdagen.

Det var viktigast i dag – tre röster från heta konferensen

Spanska jätten i Luleå – berättar om planerna: ✔ Fabriker både i Luleå och Boden ✔ Jättepipeline för vätgas ✔ "Litar på att vi får den kraft vi behöver"

Gödseljätten Fertiberia ska bygga två fabriker, en för vätgas i Boden och en för tillverkning av grön ammoniak och konstgödsel i Luleå. I en exklusiv intervju berättar det spanska företaget om planerna på fabriker, pipelines och varför de räknar med att energiförsörjningen löser sig.

Spanska jätten i Luleå – berättar om planerna: ✔ Fabriker både i Luleå och Boden ✔ Jättepipeline för vätgas ✔ "Litar på att vi får den kraft vi behöver"

Han kläckte idén till Hybrit – nu föll sista pusselbiten på plats: "Då förstod jag att det var vårt ansvar"

Det var en stor dag för Mr Hybrit. SSAB:s tekniske direktör Martin Pei var den som kläckte idén – nu fick han se den sista pusselbiten falla på plats.

Han kläckte idén till Hybrit – nu föll sista pusselbiten på plats: "Då förstod jag att det var vårt ansvar"
Visa fler