"Jag vill inte bo någon annanstans än i Övertorneå och det vet jag så starkt i mig själv för jag har sett det andra och det tilltalar mig inte lika mycket", säger näringslivsutvecklaren Ida Brännström vid Övertorneå kommun.
Annika Keisu Lampinen, 55, plockar med blommor, ljusstakar och kakor i sin lilla butik. Den startade hon med sin man 2016 när de flyttade tillbaka till Övertorneå med familjen efter fem år i Gällivare.
– Jag är mindfullnessinstruktör och har öppnat en meditationsstudio. Det är det senaste tillskottet i företaget som annars mest säljer trädgårdstjänster och blommor, säger hon.
Övertorneå har landets äldsta befolkning och behöver inflyttare, både återvändare och nykomlingar. En kommun där befolkningen minskat med en tredjedel sedan tidigt det tidiga 90-talet. Idag bor här knappt 4 100 personer, enligt SCB:s statistik. Arbetslösheten är låg, 4,9 procent jämfört med rikssnittet på 6,8 procent.
För Annika är det andra gången hon återvänder till Övertorneå. Första gången var 2003 efter flera år i södra Sverige. Familjen ville hem till rötterna.
– Det är skönt att vara hemma. Vi ville vara nära släkt och vänner. Annars fanns risken att vi hade blivit kvar i Gällivare för vi trivdes jättebra med jobben, säger hon.
I kommunhuset är man väl medvetna om befolkningssituationen då den påverkar skattebasen och budgeten. Kommunalrådet Tomas Mörtberg (C) skjuter fram ett papper som han själv tagit fram.
Flyttnettot för 2023.
Där syns skillnaden mellan in- och utflyttningar för olika ålderskategorier. Siffrorna visar att många ungdomar lämnar Övertorneå efter studenten, men också att barnfamiljer flyttar in.
– Övertorneåborna flyttar för det mesta till kyrkogården. Det är födelseunderskottet som gör att vi tappar, att fler dör än vad som föds, säger Tomas Mörtberg.
Kommunens näringslivsutvecklare Ida Brännström, 33, har tankar om vad som kan göras för att behålla ungdomarna.
– När samhället förändras måste vi hitta mer distansutbildningar och nischade utbildningar för industrin och andra. Det ger variation och skapar attraktion till orten, säger hon.
Besöksnäringen expanderar starkt i Övertorneå. Ett exempel är Landskapshotellet på Luppioberget med panoramautsikt över Tornedalen. Vindkraftsparker som planeras i Finland på andra sidan älven kan dock hota turismen.
Ida Brännström har också förslag på hur Övertorneå genom distansarbete kan ta del av industrisatsningarna i regionen och öka bredden på det lokala näringslivet.
– Vad hindrar att kontrollrummet skulle vara i Övertorneå? Vi kan gärna vara pilotkommun åt LKAB. Det finns inte boende i Kiruna och här har vi familjer som saknar en förälder som sitter där varannan vecka i ett rum. Folk är less på att pendla, säger hon.
"Om det dyker upp ett bra jobb med bra lön så kan jag faktiskt tänka mig att stanna", säger Aicha Dahlgren El Mausouri som studerar applikationsutveckling vid Utbildning Nord. Hon har flyttat till Övertorneå från Stockholm.
Övertorneå är en företagstät kommun. Under 2022 fanns där 469 företag där minst en person hade sin huvudsakliga sysselsättning, enligt statistik från Företagarna.
– Småföretagandet är unikt för oss i Övertorneå. Det ger en otrolig bredd i samhället. Det blir inte lika känsligt som om man har några jättedrakar. Många av de unga som flyttar hit startar just företag, säger Ida Brännström.
Onur Colak från Kiruna studerar systemutveckling vid Utbildning Nord. Han siktar mot Luleå efter studierna. "När det kommer till mitt yrke så är det svårt att vara kvar i Övertorneå eftersom det inte finns IT-företag här. Och vill man starta ett företag är kundkretsen inte så stor", säger han.
Både Tomas Mörtberg och Ida Brännström ser de så kallade mjuka frågorna som viktiga för att människor ska trivas.
– Jag tror vi är många som drivs av att skapa ett samhälle vi själv vill leva i. Det är det drivet som syns i föreningslivet här. Barnen har aktiviteter att gå på. Där spelar stålet inte så stor roll, säger Ida Brännström.
Gränsen till Finland se hon som en möjlighet, särskilt då inte alla nischade aktiviteter finns på en liten ort.
– Vi måste börja se gränsen som en icke-gräns, vi har ju dubbelt utbud per automatik. Till exempel så finns en cirkusskola i Finland, säger Ida Brännström.
Leif Pääjärvi, utbildningsstrateg vid Utbildning Nord i Övertorneå ser betydelsen av den mentala inställningen för att locka nya invånare till bygden. "Det gäller att våga sticka ut och ha ett mod. Vi är lite för försiktiga. Här har vi möjlighet till en bra balans i ett familjeliv med trygghet, god arbetsmarknad och en bra skola".
Arbetsförmedlingen ser utmaningar med situationen i Övertorneå.
– Den skeva åldersstrukturen med många äldre har utvecklats under lång tid. Det finns ett jättestort behov av inflöde av arbetskraft. Det är helt nödvändigt att skapa en attraktivitet så att folk vill flytta in. Det blir ännu svårare i och med industrisatsningarna, säger sektionschefen Per-Anders Ruona.
Han har dock en förhoppning om att något gott kan spilla över till Övertorneå.
– Kanske kan Övertorneå få uppmärksamhet genom mediaflödet kring de stora industrisatsningarna i regionen, säger han.
"Det är ju positivt för våra studerande att vi är verksamma i Sveriges hetaste arbetsmarknadsregion. Det är bara en fördel för oss att verka i den myllan", säger utbildningsstrateg Leif Pääjärvi vid Utbildning Nord i Övertorneå.
I Övertorneå finns Utbildning Nord med yrkesutbildningar för den nordiska arbetsmarknaden. Skolans utbildningsstrateg Leif Pääjärvi målar upp sin vision av hur orten kan utvecklas.
– Det är en helhet. Vi har en stark arbetsmarknad och en demografi som leder till stora pensionsavgångar och stort behov av ersättningsrekryteringar. Nu handlar det om att jobba med attraktivitet. Då tror jag mycket på att lyfta fram fördelarna med det vardagliga livet här i Norrbotten, säger han.
"Övertorneå är inte tassemarker, allt finns här. Det budskapet behöver nå ut för att få fler kommuninvånare" säger direktör Leif Lahti vid Utbildning Nord i Övertorneå.