Nationalekonomen John Kenneth Galbraith gav inte sÄ mycket hopp för basindustrierna nÀr han besökte LuleÄ 1982.
John Kenneth Galbraith (1908-2006) brukar betecknas som en av 1900-talets mest inflytelserika progressiva ekonomer. Han var professor vid Harvard, skrev mÀngder av böcker och fungerade som rÄdgivare Ät bland andra John F Kennedy och Lyndon B Johnson pÄ 1960-talet.
En februaridag 1982 gjorde denna nationalekonomins superstjÀrna ett kort gÀstspel i Norrbotten. Under en resa pÄ vÀgen frÄn USA till Japan mellanlandade Galbraith pÄ LuleÄ Airport (Kallax, som vi sa dÄ) för att ge en förelÀsning.
Han kom till ett Norrbotten som prÀglades av StÄlverk 80-kraschen, en djup kris för LKAB, utflyttning, hög arbetslöshet och stor oro inför framtiden. Galbraith gav inte heller mycket hopp för de norrbottniska basnÀringarna.
PĂ„ frĂ„gan om hur han sĂ„g pĂ„ framtiden för gruvnĂ€ringen svarade han kort och gott att han âaldrig skulle slĂ€nga ned sina egna pengar i ett stort hĂ„l i markenâ. IstĂ€llet gav han norrbottningarna rĂ„det att âspela fiol eller göra nĂ„got annat kulâ.
Om mÀnniskor upplever att det Àr trevligt att bo i Norrbotten, dÄ kan ni ocksÄ rÀkna med utveckling, sa nationalekonomen.
I viss mening har Galbraith fÄtt rÀtt. Musik, film, teater, konst, mat, idrottsevenemang, hotellbyggen i is och högt upp i trÀden plus andra upplevelser har blivit nya nÀringar och vÀxande verksamheter. Norrbottningarna lydde rÄdet att göra fler "kul" saker.
Men Galbraith fick kÀpprÀtt Ät skogen fel om framtiden för gruvorna och övriga basnÀringar. De tog sig igenom krisen i början av 1980-talet och Àr "still-going-strong" 2022. Den statliga gruvjÀtten LKAB levererar mÄngmiljardbelopp till statskassan varje Är och satsar nu stort pÄ framtiden.
23 november 2020 skrev NSD om LKAB:s superplan. Före 2030 ska LKAB bĂ„de ha skapat förutsĂ€ttningar för att producera sĂ€llsynta jordartsmetaller och fosfor â och ha ett första verk för koldioxidfri jĂ€rnsvamp pĂ„ plats. 2045 â omkring 400 miljarder kronor senare â ska produktionen vara helt koldioxidfri.
Den gröna nyindustrialiseringen har blivit ett begrepp. Vi har fÄtt lÀra oss namn pÄ framtidsprojekt som Northvolt, Hybrit och H2 Green Steel. I Pajala och Tornedalen har Kaunis Iron blÄst nytt liv och skapat optimism i en bygd som tidigare prÀglades av nedgÄng. Arbetskraftbristen har plötsligt blivit det stora problemet i norra Sverige.
Olov Abrahamsson, politisk chefredaktör pÄ NSD.
Det stĂ€ller nya krav pĂ„ politiken â nationellt, lokalt och regionalt. Norrbotten och VĂ€sterbotten Ă€r inte lĂ€ngre i behov av statliga krispaket för att hantera utflyttning och arbetslöshet. IstĂ€llet behövs samhĂ€lleliga insatser för att underlĂ€tta expansionen i norr (investeringar i arbetsmarknadsutbildning, infrastruktur, elnĂ€t, effektivare tillstĂ„ndsprocesser med mera).
Ăven hos kommun- och regionledningar krĂ€vs en del ny- och omtĂ€nkande. Hur klokt Ă€r det till exempel att Region Norrbotten hĂ„rdbantar kulturanslagen i det hĂ€r lĂ€get? Om Norrbotten ska vara ett attraktivt lĂ€n sĂ„ rĂ€cker det inte med industrifastigheter och skoterleder. Regionen behöver ocksĂ„ teatrar, musikfestivaler, dansscener, konsthallar och annat som ryms i ett rikt fritids- och kulturliv.
I en NSD-intervju talar Peter Larsson, regeringens samordnare för det som sker i norra Sverige, om en befolkningstillvÀxt pÄ mellan 50 000 och 100 000 invÄnare i Norrbotten och VÀsterbotten under kommande decennium.
Dessa mÀnniskor kommer dock inte att flyga som stekta sparvar in i munnen som i fantasiriket Schlaraffenland. Under kommande Är kommer att krÀvas hÄrt arbete av bÄde riks-, lokal- och regionpolitiker för att ge lÀnet vÀxtkraft.
Olov Abrahamsson Àr ledarskribent pÄ NorrlÀndska Socialdemokraten (S).