Vad händer med elförsörjningen?

Vilka effekter får LKAB:s investeringar på norra Sveriges elenergiförsörjning, frågar sig Staffan Granström.

Vilka effekter får LKAB:s investeringar på norra Sveriges elenergiförsörjning, frågar sig skribenten.

Vilka effekter får LKAB:s investeringar på norra Sveriges elenergiförsörjning, frågar sig skribenten.

Foto: Johan Nilsson/TT

Insändare2022-03-02 13:05
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

LKAB behöver kapital för att hitta nya gruvfyndigheter i Malmfälten. En anledning till att få nytt investeringskapital är att utöver dessa investeringar locka politiker att stödja investeringarna med nya ”gröna” tekniker att göra stål utan kol. 

LKAB har redan tillsammans med SSAB och Vattenfall satsat i HYBRIT projektet. Se Klimatupplysningen - Minskar HYBRIT utsläppen av koldioxid?

LKAB har nu förutom planer för att bygga ut den framtida gruvbrytningen även planer för att producera pellets och järnsvamp utan kol. Detta innebär att i all pelletsproduktion kommer bränslet att ersättas med elektriska plasmabrännare alternativt vätgas, varefter vidareförädling till järnsvamp sker med vätgas.

Enligt LKAB krävs ett elenergibehov av cirka 55 TWh motsvarande ett effektbehov av 6 280 MW motsvarande märkeffekten i ett antal kärnkraftverk, cirka 7 400 MW eller cirka 8 400 vindkraftverk med medeleffekten 3 MW. 

De 3 kärnkraftverken i Forsmark har tillsammans märkeffekten 3 300 MW och producerar cirka 25 TWh per år.

Vattenkraftverken i Norrbotten producerar cirka 4 500 MW eleffekt, cirka 15,2 TWh elenergi. Vattenkraftverken i Västerbotten producerar cirka 3 100 MW eleffekt, cirka 12,7 TWh elenergi.

Vattenkraftverken i Norrbotten och Västerbotten används som reglerkraft av elenergibehovet för de cirka 720 vindkraftverken i Norrbotten och Västerbotten. De intermittenta effektregleringarna orsakade av vindkraftverken har ökat slitaget på turbinerna i vattenkraftanläggningarna. Med ökat antal vindkraftverk kommer slitaget ytterligare att ökas. 

Vad händer då det inte blåser? För att kunna producera behövs ”backup”-effekt. Denna ”backup”-effekt kan inte tas från vattenkraftverken då dessa behövs för andra företag och medborgare i norra Sverige.

Med tanke på den negativa inverkan på miljö och djurliv bör utbyggnad av vindkraft istället minskas i norra Sverige.

LKAB säger att de kommer att minska utsläppen av koldioxid med cirka 35 000 kton per år när investeringarna är genomförda. Världens utsläpp av koldioxid från ståltillverkningen är cirka 3 400 000 kton. LKAB:s satsning på 400 miljarder kronor ger ett minskat utsläpp av koldioxid med cirka en hundradel.

En stor del av investeringen kommer att finnas med i de budgetar som S och MP kommer att lägga i de ”gröna” klimatförändringarna. 

Har verkligen LKAB och politikerna gjort någon konsekvensanalys av hur energiförsörjningen i norra Sverige ska kunna ske med LKAB:s investeringar?