Många matglada gäster när renkok står på menyn

I lördags var det traditionell fest i Soutujärvibygden. Mat och dryck handlade det om.På menyn stod samma sak som alla tidigare år - renkok.

Damerna och några män bakom renkoket i lördags. Från vänster i främre raden Alfred Orrmalm, Agneta Norman, Margareta Backe, Astrid Backe och Lage Backe. Bakre raden Jan Pohjanen, Vivianne Eriksson och Sanna Johansson.

Damerna och några män bakom renkoket i lördags. Från vänster i främre raden Alfred Orrmalm, Agneta Norman, Margareta Backe, Astrid Backe och Lage Backe. Bakre raden Jan Pohjanen, Vivianne Eriksson och Sanna Johansson.

Foto: John Filipsson

SKAULO2008-10-27 06:00
I byarna Skaulo och Puoltikasvara, som ingår i Soutujärvibygden, var det många som i lördags struntade i att laga middag.
I stället sökte de sig till hembygdsgården där den lokala hembygdsföreningen stod för maten.
Populärt
Så har det varit i snart tio år nu och föreningen bjöd på det traditionella renkoket.
- Vi startade lite försiktigt 2000 och sedan har det bara fortsatt av rena farten, säger Margareta Backe, en av dem som står bakom arrangemanget.
Genom åren har det blivit ett populärt nöje. Dryga 100-talet matgäster, främst från de närliggande byarnamen men även några lite längre bort, söker sig dit under timmarna som renkoket serveras.
Lempi Sandström, Svappavaara, och Ellen Tideryd, Skaulo, var två av många av matglada gäster.
- Som barn åt jag ofta renkok, minns Ellen Tideryd.
- Numera blir det mer sällan, det är så mycket arbete med att laga till ett riktigt renkok med alla tillbehör.
Dryg vecka
För damerna som stod för renkoket, eller pantertanterna som de kallas internt, ligger det en dryg veckas förberedelser bakom.
Totalt har de varit fem personer som har rullat paltar, stoppat blodkorv och förberett renköttet.
Allt hemlagat in i minsta detalj, något halvfabrikat får inte förekomma.
Lite hjälp har man fått av några karlar i föreningen.
- Men vi har mest fått ägna oss åt att skala potatis, säger Alfred Orrmalm.
Viss finess
Som alla traditionella maträtter innebär det också en viss finnes att äta renkok, som inte alltid den oinvigde känner till.
Men Lempi Sandström och Ellen Tideryd, som är uppvuxna med koket, är väl insatta.
- Man börjar alltid med att äta renkorven, säger Lempi Sandström. Detta för att den kallnar snabbast.Sedan fortsätter man med blodpalten och slutligen renköttet.
Vill man ha det extra saftigt, eller behålla värmen i maten extra länge, har Ellen Tideryd ett tips.
- Jag brukar droppa lite het renbuljong över maten. Det ger en extra piff åt alltihop.
Jan Ohjanen, ordförande i hembygdsföreningen fick bära paltgrytor.
Jan Ohjanen, ordförande i hembygdsföreningen fick bära paltgrytor.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om