Den 25 maj 1917 fick Seskaröborna nog och det kända hungerupproret startade på ön. Detta till följd av matransoneringar i första världskriget spår. Seskaröborna hade med fog fattat misstanke om att bagarna på Seskarö sålde bröd på svartamarknaden i Haparanda och hundratals hungriga Seskaröbor bestämde sig för tvångsköp hos bagarna, 540 kilo bröd blev bytet.
Det hela slutade med att soldater stormade Seskarös hungrande befolkning. Enligt historien 475 soldater som avlossade hundratals skott och flera Seskaröbor fick fängelsestraff.
En händelse som är vida omtalad även i Euskefurats låt ”Seskarövisan” där det sjungs ” Kvar är ännu hungersnödens beska andedräkt och kvar är än den ilska ransoneringen har väckt. I vår kamp för rätt att äta sig mätt där skulle du varit med. Potatisen var slut, så även kött o tålamod men bröd det fanns det gott utav, i handlarens lagerbod. Det brödet var ej tänkt för oss som nästan svalt ihjäl men vi stega in trehundra man och handlade likväl”.
Om hungersnöden och Seskaröbarnens berättelser om kriget berättade Åbo universitets forskare Päivi Granö om i lördags när Stiftelsen Jukola arrangerade ett seminarium om första världskriget. Seminariet hölls på Folkets hus på Seskarö och månghövdad publik lyssnade. Päivi Granö har också sammanställt ett material för skolor med namnet ”Bygdespelen 1951-53” som sprids i skolorna för att öka kännadomen om lokalhistoria.
Professor och filosofiedoktor Matti Lackman som forskat om jägarrörelsen fanns också på plats, liksom krigshistorikern Lars Gyllenhaal som berättade om Barents nutid och historia, han berättade inte minst om tyskarnas sabotageverksamhet i Tornedalen.
Matti Lackman berättade om jägarrörelsen och om tyska och österriskiska krigsfångars flykt från järnvägsbygget på Kolahalvön till Tornedalen och han drog också paralleller mellan nutidens människosmuggling från Syrien och dåtidens smuggling av krigsfångar från Ryssland till Sverige.
– Jag har hittat mycket material om flykten, men jag fick söka på många platser, säger Matti Lackman.
Han berättar om hur jägarsoldater infiltrerade järnvägsbygget i sken av att vara arbetare, när deras egentliga uppdrag var att smuggla ut krigsfångarna tillbaka till Tyskland och Österrike via Sverige.
– När Ryssland fick veta om jägarrörelsen fick hemliga vägar användas för människosmugglingen. Smugglarna hade stor betydelse, de visste hur och vart de skulle gå, säger Matti Lackman.