Huvudarrangören Anna Larsson, deltidsbo i byn, blev glad när hon fick frågan om det gick att hålla invigningen i just Purnu. Till förra årets arrangemang kom omkring 150 personer, en succé med tanke på att antalet bofasta i byn numera uppgår till drygt 40 personer.
– Jag har räknat och det kom ungefär lika många i år, det känns jättekul. Och folk som flyttat från byarna får en anledning att komma hit. Det finns många som känner en stark samhörighet med byn, säger hon.
I Purnu lever den lulesamiska hantverkstraditionen kvar.
– Folk slutar inte slöjda bara för att man lämnar byn. Hantverkstraditionen finns runtom i landet, till och med i London.
En av byns hantverkare heter Börje Persson. Han arbetar i flera material och gör allifrån knivar och kåsor till pannunderlägg och ljuslyckor. Han visar upp en egen uppfinning – ett överlevnadsbälte.
– Jag såg ett program på tv om en klättrare som saknade lina, och det var så jag fick idén till bältet, säger han.
Bältet har en hake i ena änden, är knutet i öglor och går att dra ut vid behov.
– Har man behövt använda bältet kan man komma till mig så knyter jag ihop det igen, säger han.
– Kommunen är inte bara samhället, utan landsbygden är väldigt viktig, säger Eva Alriksson (M), som invigde festivalen.