– Många av dem som jobbar inom äldrevården kan redan meänkieli, men de yngre kanske inte kan alla uttryck och kan då slå upp i boken, säger kommunalrådet Kurt Wennberg.
Minoritetspengar
Boken är ett resultat av de minoritetspengar, 1,2 miljoner, som kommunen får per år. I år har pengarna riktats mot de äldre men Wennberg ser inte att fickparlören har några gränser.
– Boken innehåller vardagsuttryck och vanliga ord och kan lika gärna användas i förskolan och skolan. Dessutom är det många av våra nyinflyttade som är nyfikna och frågar hur de kan lära sig meänkieli.
På Ängsbackens äldreboende jobbar Eva-Britt Andersson. Hon bläddrar i boken och konstaterar att den skulle hon ha behövt då hon började jobba. För Kerttu Suikki som bor på Älvbacken är meänkielin, eller svenskan, inga problem med ser genast att boken kan bli användbar.
– Själv har jag aldrig haft problem, förutom att jag hör dåligt. Men för andra som inte kan meänkieli eller svenska är det självklart en god hjälp, säger hon.