Förra veckan uttalade sig Jan-Erik Jaensson, vd för Swedish Lapland, i NSD och ondgjorde sig över bildningen av naturreservat i Norrbotten. Enligt Jaensson är fredningen av den norrbottniska naturen ett stort hinder för turismbranschens tillväxt.
- Det sista vi behöver är fler reservat. 23 procent av Norrbottens yta är reservat eller nationalpark. På den ytan ryms Skåne, Halland, Blekinge och Gotlands län. Tystnad och skyddad natur är ingen bristvara här, sa Jaensson bland annat.
Frimärksstorlek
Men det finns norrbottniska entreprenörer i turismbranschen som inte alls håller med om detta.
En av dem är Lars Malmström som driver anläggningen Rajamaa i Pajala kommun, på ön Pitkäsaari i Muonio älv.
- De flesta reservat och nationalparker finns i fjällen. Nedanför trädgränsen är reservatens yta som ett frimärke på Råsunda fotbollsstadion i förhållande till länets storlek, säger han.
Lars Malmström menar att reservaten inte alls är ett hinder för turismindustrins blomstring utan att det är skogsbolagens rovdrift som utgör det största hotet.
- Utan tvekan. Allt kalhuggs och statliga Sveaskog, som äger det mesta av skogen här uppe, tar ingen naturhänsyn alls. Jag är ingen naturromantiker som är emot skogsbruket. Men det måste bedrivas med känsla och förnuft. Man lämnar inte ens trädridåer mot vägarna som förr. Dessutom förstörs gamla leder och stigar av markberedningen. Det är ovärderliga kulturvärden som går till spillo, säger han.
Lars Malmström slår fast att det är den unika naturen som är Norrbottens största tillgång ur turismsynpunkt. Det är den som lockar turister från hela världen.
- När vi förstör den förstör vi möjligheterna för turismen. Vad ska vi med hotell till om ingen ändå vill komma hit? Dessutom förstör vi vår egen livsmiljö. Det aggressiva skogsbruket leder till försämrat mikroklimat, jorderosion och försurning av vattendragen, säger han.
"Inga stora fredade områden"
Lars Malmström får medhåll av Johan Väisänen som driver turismföretaget Explore the north och är i full färd med att bygga ut sin anläggning utanför Kangos i Pajala kommun.
- Det finns ju inga stora sammanhängande skogsområden som är fredade. Utvecklingen är väldigt oroväckande. Flera hundra år gammal urskog huggs ned men en rasande fart. Snart finns inget kvar. Inga turister kommer hit för att se kalhyggen och ungskog. För att inte tala om vilka naturvärden som går förlorade, säger han.