Renovering lyfter Laestadiusmuseet

Laestadiusmuseet har fått en rejäl ansiktslyftning. Bland annat läggs ett nytt sticktak på pörtet och trädgården har även rustats upp.

Foto: K-L Sundqvist

PAJALA2016-07-19 06:00

Det har varit många turer kring Laestadiusmuseet i Pajala under årens lopp. För inte så många år sedan hotades museet av nedläggning utav ekonomiska skäl.

Fast till slut redde det upp sig och nu är museet, med huvudbyggnad (prästgården), totalrenoverat.

– Tur att det finns eld-själar. Det är roligt se att det inte bara fick stå och förfalla. Bland annat är övervåningen omgjord till tjänstebostad. På det sättet kommer det också in pengar, säger församlingspedagog Berit Kero Jakobsson som är ansvarig för guidningen.

På pörtet håller ett nytt spåntak (eller sticketak) även på att läggas. Det är den äld-sta byggnaden på området.

– Huset flyttades hit från Kengis någon gång under mitten av 1800-talet, berättar Berit Kero Jakobsson.

I pörtet bodde också Lars Levi Laestaidus mellan åren 1849–1861 i väntan på att prästgården skulle bli färdig.

Laestadius hann dock aldrig flytta in. Han dog hastigt ett halvår innan huset stod klart.

– I stället flyttade dottern in tillsammans med mågen, prästen Per Lorens Stenborg, som hon gifte sig med. Han efterträdde Lars Levi, säger Berit Kero Jakobsson.

Änkan Britta-Kajsa bodde kvar i pörtet efter makens död.

– Det finns en källare vid älven som kallas Britta-Kajas källare. Den är också på gång att rustas upp, men redan förra året utvecklades Britta-Kajas örtagård här på gården, berättar Berit Kero Jakobsson.

Hon säger också att antalet besökare har ökat senare år.

– Vissa dagar är de mycket folk. Det kommer hela busslaster hit. Många är från Finland fast vi har också besökare från USA, Danmark, Norge och förstås Sverige.

Det är också på gång att återuppta samarbete med Finland när det gäller vandringarna.

FAKTA

Lars Levi Laestadius föddes den 10:e januari år 1800 i Jäckvik och avled den 21:a februari år 1861 i Pajala.

Han blev ledare för den väckelse som efter honom kallas laestadianismen.

Han var också en fram-stående botaniker, författare till flera böcker samt förespråkare för helnykterism.

Han gifte sig med Brita Catarina (Britta-Kajsa) Alstadius år 1827. De fick 15 barn, varav tolv nådde vuxen ålder.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om