Jan-Erik Lindström har avlidit

Jan-Erik Lindström, Vuomajärvi, Hedenäset, har, som tidigare meddelats avlidit i en ålder av 54 år.
***
Lördagen den 27 september ringer bror Gunnar. Något hemskt tråkigt har hänt. Är jag beredd att höra? Vår lillebror Jan-Erik har hastigt gått bort. Nej, jag är inte beredd. Chocken är oerhörd. Livet avstannar.
Jan-Erik föddes 1954. Han växte upp i Vuomajärvi. Våra föräldrar var John och Lahja Lindström, båda bortgångna sedan tio och fem år. Bortsett från kortare vistelser på andra orter blev Jan-Erik sin hemby trogen.
Jan-Erik genomgick Björkfors skogsbruksskola på 1970-talet. 1979-1980 gick han en maskin- och förmanskurs på Kalix naturbruksgymnasium. Därefter fick han anställning som skogsförman på Skogsvårdsstyrelsen i Övertorneå. Senare fick han andra uppgifter och arbetade som skogsvårdskonsulent.
1993 började Jan-Erik på "Affärsuppdrag", en entreprenörutbildning i Övertorneå. Efter utbildningen startade han företaget Trädkronan Tornedalen. Affärsidén var gröna skogsbruksplaner. trädkronan var ett framgångsrikt företag.
Jan-Erik vidareutbildade sig och tog 2001 en skogsbrukarexamen på 20 poäng.
2003 erbjöd Norra skogsägarna honom en tjänst som skogsinpektör. Då han började sin anställning där trappade han ner verksamheten i Trädkronan Tornedalen.
På sin fritid hade Jan-Erik alltid olika projekt på gång. Att snickra ett litet hus till hundarna, att bygga ett härbre och en maskinhall var några av dem.
Jan-Erik var vältränad. Han höll sig i trim genom att lyfta skrot, cykla och springa. Han deltog i flera långlopp, bland annat Lidingöloppet.
Han tyckte om att vistas i skog och mark. Älgjakten var en av årets höjdpunkter. Han uppskattade samvaron med jaktkamraterna mer än själva jakten. Fika och pratstunder runt en eld.
Jan-Erik somnade in sittande mot en björk i skogen med sin trogne vän och jaktkompis, jämthunden Niko hos sig. Han fick sluta sitt liv på en plats han tyckte om.
Jan-Eriks oväntade och plötsliga bortgång var en chock för alla. Många saknar och sörjer honom. Så vår är förlusten för oss nära anhöriga, livskamraten Mariann, barnen Stefan, Madelene och Marie Helen, bror Gunnar med fru Barbro och för mig, syster Ebba.
Ebba Lindström