Första ekokommunen fyller 25

Under den första veckan i september firar ekokommunen 25 år.
Från måndag till fredag är det temadagar i transport, livsstil och hälsa, energi, klimat och ekologi och dagarna är fulla av aktiviteter och föreläsningar. Bland andra ska Torbjörn Lahti prata om framtidens ekosatsningar.
Har lång historia
- Ekokommunen Övertorneå har en mycket lång historia. Det började med forskningsrådsnämnden som initierade till en samhällsvetenskaplig forskning om kommunerna och framtiden. De sökte deltagare och vi anmälde oss, säger Kurt A Larsson, kommunfullmäktiges ordförande i Övertorneå och en av eldsjälarna bakom ekokommunen.
Forskningen handlade om utveckling och sådde fröet om att miljöutveckling kunde vara framtidsmelodin för Övertorneå.
- Vi funderade mycket och hittade starka sidor i kommunen.
I Övertorneå fanns mycket jord-och skogsbruk och de verksamma var naturligt emot besprutningar. Vilket befolkningen i Aapua exempelvis visade 1979 då de ockuperade ett skogsbruksområde som var tänkt att besprutas. Det var ett ekologiskt tänkande och man föraktade andra metoder, säger Kurt A Larsson.
Först i Sverige
1983 blev Övertorneå Sveriges första ekokommun.
Först tolv år senare bildades den gemensamma organisationen Sverige ekokommuner och nu finns det 70 ekokommuner
i landet.
Kurt A Larsson har varit med ända från start och minns med både glädje och fundersamhet åren som gått.
- Alla har inte gillat det vi gjort och en tid blev jag kallad för "Älvräddaren" och det var inte positivt menat.
Vara konkret
En av de första målen som uppkom i den nya ekokommunen var tanken på att vara konkret. Kommunen skulle inte vara en ekokommun på papperet utan
i verkligheten.
Det ledde till att en mängd amatörodlingar växte upp med morötter, kål och andra grönsaker odlade på ekologiskt vis.
- En söndagsmorgon klockan 10 ringde Ingvar Carlsson, som då var miljöminister i Olof Palmes regering, upp mig. Jag blev naturligtvis lite skraj.
Det var nämligen så att kommunen ansökt om pengar för ekologiprojekt av regeringen och Carlsson ville veta mer.
Det slutade med att kommunen fick fyra miljoner kronor, som satsades bland annat i miljöforskning i Vojakkala för att få fram insektsmedel som var miljövänliga.
I miljöfronten
- Övertorneå har aldrig varit rädd för att vara med i de stora sammanhangen.
Det visade Övertorneå ännu en gång 1992 då kommunen deltog
i FN:s miljökonferens i Rio de Janeiro och utsågs till ett av de 25 bästa miljöprojekten i världen.
- Vi gjorde det andra planerade att göra.
Sedan har mycket hänt.
Kommunen har en ekoby, fjärrvärme, gymnasieskolan är byggd miljö-och allergivänligt, de var tidiga med sopsortering och kompostering, miljöbilar, ekobad med solfångare, så gott som gratis bussar och mycket mer.
- Det har varit roligt att ha fått vara med om den här resan och jag ser fram emot fortsättningen. Det finns mycket att göra, säger Larsson.