Facklig kämpe fyller 90 år

Ett välkänt namn i fackliga och politiska kretsar är Frans Tenevall, på Ensittarevägen i Hortlax. Den 31 oktober fyller han 90 år och kan dessutom i år jubilera med att ha varit älgjägare i 75 år.
Frans, får betraktas som en hedersman av den "gamla stammen", med en oantastbar kunnighet och erfarenhet av facklig verksamhet. En person som genom åren inte använt sig av de många orden och de yviga åthävorna för att argumentera för sin sak. Det har istället varit mycket av "kulissarbete" och en förmåga att knyta goda och värdefulla kontakter.
Han har i mer än 50 år bott granne med skolan, har intresserat följt verksamheten, gjort och gör sina iakttagelser. Bland annat reagerat över att man är så dålig på att hälsa nuförtiden.
- Att inte eleverna hälsar, finns undantag, beror tills största delen på föräldrarna, som har glömt att tala om det för ungdomarna. Ett tips till föräldrar och lärare. Lär barnen att hälsa, för det har dom nytta av då dom skall ut och söka jobb.
Han tror på ungdomen och har vid något tillfälle klargjort att de vuxna måste växa till sig för att kunna stå inför de ungas förhör och domar.
Genom åren, inte minst i fackliga och politiska sammanhang, har Frans Tenevall upplevt de mest skilda erfarenheter. Visst har han ibland varit fordrande i det fackliga och politiska. Han har inte tigit och kan väl beundras för att han talat ut genast. Frans har haft kraft att stå för sina åsikter, sagt ifrån , inte varit feg av bekvämlighet eller missriktad vänskaplig hänsyn. Han tror på en spännande fortsättning och har lärt sig att den egna erfarenheten är den bästa läromästaren.
Visst har han under den fackliga tiden upplevt konflikter men det har löst sig med förhandlingar, både lokala och centrala.
- Det finns inga olösta konflikter, har han betonat vid flera tillfällen påpekat.
Han föddes mitt under brinnande världskrig i byn Niskanpää, Tornedalen. På den tiden hette familjen Taveniku. Det fanns nio barn i det lilla jordbruket och allvaret började redan i unga år. Skogen och flottningen låg närmast till, blev Frans inkörsport till den arbetsmarknad han senare i livet skulle få så mycket att ställa med
1940 är han vid Kristinehamns praktiska skola och studerar byggnadsteknik och 1948 blev han Hortlaxbo. Till detta bidrog att han 1943 gift sig med en hortlaxflicka Terese Degerman, som gick ur tiden 1997. Frans har fyra barn, åtta barnbarn och åtta barnbarnsbarn.
I Piteå med omnejd blev Frans ganska snart en av de mera kända fackföreningsmännen, bland annat som ombudsman. i Byggnads. Som funktionär åren 1946-1981 har han ofta betonat att hans arbetsgivare varit medlemmarna i facket .
Han invaldes 1969 i Byggnadsarbetareförbundets förbundsstyrelse, som den förste ledamoten utanför Stockholm. Där satt han i tio år.
Han har också haft en del politiska i kommun och landsting uppdrag under många år, tillhörde styrelsen för FCO och socialdemokratiska arbetarekommunen samt PTs styrelse, som vice ordförande. Konsumentkooperationen har han också ägnat stort intresse.
Som pensionär har han haft uppdrag i Hortlax PRO och i socialdemokratiska seniorklubben
I Sossestugan på torget i Piteå, är han ofta och lyssnar samt utbyter erfarenheter vid de samtal som där anordnas. Fortfarande vill han vara med och påverka i samhällsutvecklingen. Piteå-Tidningen, där han under många år varit med att fatta beslut, besöker han då och då för att "kolla läget".
- Så länge hälsan är intakt tänker jag dyka upp i älgskogen. Men numer tar jag besluten ett år i sänder. I min ålder är det inte så lämpligt att lägga fast några femårsplaner, uttryckte han sig nyligen om ett av sina stora fritidsintressen.
Möjligt är att han redan nu börjat ladda mentalt för nästa års älgjakt. Först skall synen kollas för att det skall bli fullträff, genom kikarsiktet.
Till 90-årdagen har han bjudit in släktingar och vänner till middag och en egenhändigt komponerad trerätters meny. Kan det möjligen vara älgkött i den matkompositionen?