Ett reportage gjordes tidigare om min underbara Bettan som kom på besök dagligen.
Nu har saker och ting förändrats:
Sedan en och halv vecka sedan så har Bettan inte synats till. Sista gången
som hon var här var den 29 augusti. Hon satt på min hand och åt och for
sen springande upp på en stor sten vid huset. Jag gick dit med min mugg
med solrosfrön och bjöd mera till henne. Hon kom och hämtade lite och
for och gömde i mossa i skogen. Fotade några bilder av henne på stenen då
hon står och ser på mig, och liksom säger ”Hejdå” till mig.
Sedan försvann hon och mer har vi inte sett till henne.
Men så har det hänt något roligt efter det:
Vi har misstänkt att Bettan har haft ungar i skogen bredvid hela tiden, och nu har vi
fått bekräftelse för att det är nog så. för nu har det dykt upp 3 st underbara ekorrungar
vid min fågelmatning, som kommer flera gånger om dagen och äter. Dom är ganska orädda så det
är roligt att få fotografera dem då de huserar kring fågelmatningen på gården.
Jag tror att Bettans ungar hade blivit så pass stora nu, så de plågade Bettan med att dia, så det var dags
för Bettan att lämna ungarna och bege sig någon annanstans ( som ekorrar gör ). Man såg att hennes tissar var
sargade och lite såriga, då hon kom på besök sista tiden.
Men nu är det livat kring fågelmatningen, en speciell matlåda för ekorrar har jag gjort och de
små ekorrungarna har lärt sig snabbt hur man får tag i fröna. Det är fröjd att se dom och hur sagolikt
söta dom är i närbild på fotona.
Och vem vet kanske hon återvänder framöver någon gång, hon har kanske kvar i minnet att det var
ett bra tillhåll hos mig, vi får väl se.