Det är måndagsmorgon och det snöar och den kalla nordanvinden gör att det känns mer som vinter än som vår. Det är en vecka kvar tills att den stilla veckan börjar och med den är vi inne i påskatiden. I granen som står kvar sen julen och som nu tjänar som påskgran sitter gråsiskan och funderar över hur påskvädret ska bli. Vädret är den fråga som upptar mångas tankar och planering ju närmare vi kommer den stora högtiden. Vid påsk brukar många låsa upp sina stugor för säsongen. Andra hakar på arken till skotern och drar till det efterlängtade rödingfisket. Att det är folktomt i städerna under påsk är en överdrift men visst märks det att folket har flyttat ut i naturen.
Trots att det är vintrigt väder har många flyttfåglar anlänt till oss här i norr. Fåglarna har en god förmåga att klara de flesta förhållanden. Men visst är det en god hjälp med lite solrosfrön, havregryn med mera. Späck är också bra nu när vi alla behöver lite extra energi tills solen åter behagar oss med sin värme.
När vi var barn så fick förlita oss till böckernas värld. Den enda padda vi kände till var den som knorrade i tjärnen på våren när isen tinat bort. Skulle man ringa så fick man följa med mor till telegrafen i Kiruna när hon skulle ringa till sin mamma i Lannavaara. Det var ett projekt att ringa de cirka 13 milen bort till byn. Först till Svappavaara, sen begärde hon Vittangi, och sedan Soppero för att till slut hamna i Lannavaara på nummer 32 som var mormors telefonnummer.
En bok vi fick använda flitigt som barn var sångboken. Vid påsk fick vi börja sjunga vårvisor som till exempel videvisan med strofen "sov du lilla videung än så är det långt till vår". Blåklockevisan, där mor säger att "än får ni gå med strumpor och skor än är det vinter kvar" känner vi alla till. I samband med Alice Tegnérs 75-årsdag gjorde Alice en donation som blev grunden till den fond som skulle bära hennes namn. Från många håll framställdes önskemål om småbarnens egen sångbok. Med hjälp av pengar från Tegnérs fond kunde sångboken "Nu ska vi sjunga" förverkligas 1949. Med sångtexter, noter och illustrationer är boken underbar att bläddra i och för all del sjunga med. Alice Tegnér har själv tonsatt många av sångbokens klassiker.
Vi hade en granne som hette Kalle. Han var en pensionerad verkmästare vid SJ i Kiruna. Numera förgyller Kalle sedan länge änglakören med sin stämma. När hans fru Anna rest till Östersund och Kalle sköljt strupen och gick ut på balkongen i sina blå shorts och sjöng "Ja det är våren som har kommit igen" – då var det ingen tvekan längre. Då hade våren anlänt ända till Kiruna..!