Berättelsen om människans historia är också berättelserna om ständigt pågående våld, terror och krig någonstans i världen. Vi kan gå hur långt som helst tillbaks i vår historia så hittar vi berättelser om våld och krig mellan människor och länder. Krig om land och rikedomar. Utrotningskrigen i syfte att förinta hela folkslag. Religionskrigen med bland annat korstågen mot olika grupper som skulle kristnas och krigen mellan judendomen och islam vars rötter ännu lever och orsakar våld och krig i vår tid.
Efter andra världskrigets slut 1945 myntades begreppet: Aldrig mera krig. Sedan dess har mycket våld och krigshandlingar ägt rum även i vår närhet. Inbördeskriget i forna Jugoslavien och invasionen av Krim. Idag 2022 lägger vi in ett nytt namn i historieboken om våld och krig: Kriget i Ukraina. Vi lägger också in ett nytt namn bland historiens krigsherrar: Vladimir Putin.
Men våldet och krigen har också mött motstånd. Inte alltid med vapen utan med en öppen hand. Protester och vädjanden om besinning och fred. Redan före första världskriget uppstod flera fredsorganisationer i Sverige. Bland de första var Svenska Freds och Skiljedomsföreningen och föreningen frisinnade kvinnor. 1915 samlades över 1 000 kvinnor (även med deltagare från Sverige) i Haag för att demonstrera mot det "meningslösa kriget" som blossat upp. 1902 blev Gandhi känd för att med sina icke-vålds-metoder kräva Indiens självständighet från England. Ghandi hade inspirerats av Thoreau som protesterade mot USA:s krig mot Mexico. Med samma icke-våld protesterade Tolstoj mot Krimkriget.
Många fredsmanifestationer har genomförts under de senaste 50 åren. Kampen mot kärnvapnen. Kraven på nedrustning och avspänning. Kvinnorna har haft en mycket stor betydelse i kampen mot våldet och krigen. Tre stora fredsmarscher genomfördes av nordiska kvinnor 1981–1983. Den första marschen gick till Paris 1981. Nästa marsch gick till Minsk-Moskva 1982 och 1983 var marschens mål Washington. Marscherna var ett samarbete mellan Sverige, Norge, Danmark och dåvarande Sovjetunionen och byggde på öppenhet och ärlighet i syfte att få till stånd ett samarbete mellan öst och väst.
Den största demonstrationen någonsin i Sverige för fred och nedrustning gick i Göteborg den 15 maj 1982 då över 100 000 marscherade till Ullevi.
Vietnamkriget engagerade en hel generation unga under 70-talet. Protesterna runt om i världen ökade i takt med att USA:s terrorbombningar visades i tv. Vietnamkriget var det första tv-sända kriget och den opinion som växte fram fick stor betydelse för Vietnamkrigets slut. USA hade sett sina intressen hotas i denna del av världen med ett kommunistiskt styre som hotade för hela Vietnam. Vissa likheter kan ses i Putins motiv för invasionen av Ukraina.
Fredsrörelsen var inte bara marscher den var också musik, teater och engagemang inom många områden i samhället. Trots krig och elände fanns en optimism. Tron på att det gick att förändra. Inte minst efter den lilla nationens seger över supermakten i slaget om Vietnam. Vilka fina och starka minnen vi har som lyssnade till Hoola Bandoola Band, Nynningen, Musikrörelsen Musikens Makt, Blå Tåget, Tant Strul, Ebba Grön och Nationalteatern. En härlig tid med gemenskap och solidaritet som ledstjärnor i livet. Vi trodde på freden som ett medel till en bra värld. Inte på upprustning som bara skapade mer spänning. Vi trodde inte på Nato och Warzawapakten som några garanter för fred. Vi trodde på människans förmåga och vilja att skapa något bra.
Men nu har fredssymbolerna flagnat på husväggarna och proggen tystnat. Gator och torg är tomma och tysta. Man hör inte ens talas om någon rödvinsvänster som sitter och planerar för nästa tidning och demonstration. Man kan säga mycket om oss som var unga på 70-80 talet. Vi hade inga sociala medier att hålla reda på men vi hade koll på världen och en social gemenskap där vi gick och frös i tågen denna så fina tid vi kämpade i...