Ulla Margareta Waller, Kalix, har avlidit vid 63 års ålder. Närmast sörjande är maken Göran, barnen Samuel, Mikael, Elin och Simon samt systern Kerstin med familjer.
Ulla föddes i Kalix 1953 som yngsta dotter till Eva och Thorsten Ekholm. Redan som barn var Ulla mycket förtjust i blommor och kallades av sin mamma ”en blomma bland blommor”. Hon växte upp i Holmen utanför Ytterbyn med föräldrarna, storasyster Kerstin och farmor och farfar. Familjen bedrev då, vid sidan av förvärvsarbetet, småskaligt jordbruk på gården Manhem.
Ulla hade lätt för att lära och efter gymnasiet flyttade hon till Umeå för att läsa till läkare. Där träffade hon Göran och de gifte sig 1975. Första barnet, Samuel, föddes 1978. Efter avslutade studier flyttade de till Kalix och byggde kort därefter hus i Holmen, nära Ullas barndomshem. Ulla och Göran fick ytterligare tre barn: Mikael, Elin och Simon.
Inom läkaryrket gick vägen från specialist i allmänmedicin via skolläkare till barn- och ungdomspsykiatriker, vilket hon arbetade som fram till slutet av sin yrkesverksamma tid. I sitt arbete var hon kompetent, engagerad och såg människan hon mötte. Hon var en omtyckt arbetskamrat. Hon var också drivande i flera projekt genom åren, bland annat om hjärt-kärlsjukdom i östra Norrbotten, övervikt och fetma hos barn och ökat användande av cykelhjälm hos skolbarn.
Gudstron och värderingar som kom ur den var mycket viktiga för Ulla. Under hela sitt liv var hon aktiv medlem i Kalix missionsförsamling/Equmeniakyrkan. För Ulla var umgänge med familj och vänner viktigt och hon fann glädje i att bjuda till bords. Hon trivdes i skogen, grönsakslandet och stugan vid havet. I 50-årsåldern blev hon även en hängiven orienterare.
Ulla älskade sin make, sina barn, barnbarn och familj i ett vidare perspektiv. Hon var alltid en varm och trygg punkt i tillvaron, lyssnade, uppmuntrade, diskuterade och stöttade. Lekfullheten behöll hon och delade med barnbarnen. Hon var långt ifrån färdig med livet när hon vid 60 års ålder drabbades av en svår sjukdom. Den tog mycket av hennes kraft de sista åren och ledde slutligen till hennes alltför tidiga död. Livsglädjen och livsviljan behöll hon livet ut. Ulla levde i nuet och poängterade samtidigt vikten av att se sammanhanget med det som varit och ha drömmar och planer för framtiden.
Mycket runtom och inom oss påminner om Ulla. Kärleken och saknaden är stor. Vi känner oss rika och tacksamma över allt vi fått och bär med oss. Vi kommer att ta vara på och hämta kraft ur den eftervärme Ulla lämnar kvar – och plantera våra blommor i den.
Över och under dig – en värld utan slut.