Vår innerligt älskade Théa Wanhatalo (född Svennemyr), Kiruna, avled den 16 juli efter en längre tids sjukdom 78 år gammal. Théa föddes i Keräntöjärvi, en by i hjärtat av Tornedalen, i en stor familj som bestod av tolv syskon, sex systrar och sex bröder.
Eftersom familjen hade lantbruk och barnaskaran var stor fick Théa tidigt lära sig att hjälpa till. Som 14-åring tog hon sitt första arbete i en lanthandel i närliggande byn Kangos. Sedermera bar det av till Kiruna och 1954 träffade hon sin livskamrat Eilert där de bosatte sig på Eilerts familjegård där de också 1968 byggde sitt eget hus. Tillsammans fick de dottern Rose-Marie. Det blev då tre barnbarn och senare även fyra barnbarnsbarn som Théas hjärta klappade extra för.
Både själva och med familjemedlemmar har det blivit många resor genom åren, alla världsdelar är besökta. Resorna har gått till flertalet länder i Europa, Thailand, Indien, USA, Hawai, Mexico, Nya Zeeland och Australien.
Théa arbetade förutom i butik ett antal år på Försäkringskassan och började efter det att studera och tog en fil kand-examen. Därefter har hon fram till 66 års ålder varit verksam som lärare, senast på Malmfältens Folkhögskola. Hon var också aktiv i kommunpolitiken och senare som revisor i ett trettital år. Hon var även engagerad i kyrkopolitiken under lång tid.
Hon omstartade Kirunas amatörteaterförening och blev dess ordförande. Hon startade även upp Kupan för Röda Korsets verksamhet och var även dess ordförande. Hon ledde flertalet kurser i engelska, finska, qigong och vattengymnastik. Hon satt också som ordförande i SPRF i Kiruna och när andra pensionärsföreningar kom på besök så guidade hon dem runt om i Kiruna och visade sevärdheter. Hon var en fixare och organisatör uti fingerspetsarna.
Théa var en otroligt glad och generös person och både hennes famn och dörrar stod alltid öppna. Hon kämpade alltid för rättvisa överallt och kämpade in i det sista för det hon trodde på och gav aldrig upp. Hon hade ordets och skrivandets gåva och ledde även poesikurser och skrev dikter och verser. Hon påbörjade även en bok om sin mor men på grund av sjukdom blev den inte färdig. Hon älskade sång och musik och spelade piano, orgel, gitarr, dragspel och munspel när helst det begav sig men munspelet var nog det instrument som hon spelade mest, det var som bekvämt att ha med den i väskan.
Hon och min far älskade att dansa, vistas ute i naturen med bärplockning och tillbringade mycket tid i fritidshuset vid Lainioälven. Hon ställde alltid upp för de sina och alla andra som behövde hjälp. När föräldrarna i byn blev gamla och sjuka så skötte hon turvis om dem med sina systrar och bröder. Barnbarnen passade hon gärna när det behövdes och skötte om dem med kärlek och omsorg.
Jag saknar min mor, min förtroliga vän i alla år dit jag kunde vända mig för att få råd och stöd. På senare år när du drabbades av sjukdom var det far och jag som fick sköta om dig med det du behövde och få ge tillbaka lite av den tid, omsorg och kärlek du gett oss alla.
Vår älskade Théa lämnar ett otroligt stort tomrum efter sig. Vi saknar dig och du fattas oss.