Rune Lindkvists orkester
Embassy. I nedre raden längst till vänster med dragspelet sitter Stig Johansson, bredvid sig har han Ingvar Johansson med saxofon. Ingvar Johansson är också saxofonisten som återfinns i flera orkestrar, exempelvis Lindbloms och Tone Stars med flera. Bredvid honom sitter Gunnar "Siljabloo" Nilsson med klarinett. Gitarristen är den i Orkesterjournalen lovordade K.O Finnberg, och längst till höger Fritz Uneús, vilket innebär vid bildens tagning två gitarrister. Vid noggrannare kontroll visar det sigatt Lyckselefödde K.O Finnberg torde tillhöra skaran av kändisar bland orkestergitarrister. Utöver egen orkester var han också sångare och ingick i sånggruppen Flickery Flies under åren 1946-1954. I övre raden spelar Elmo Lidén bas. Bakom trummorna sitter Harry Idenstedt (numer bosatt i Göteborg) och vid pianot Rune Isberg. Under någon tidig period har även nämnde pianisten Gunnar Svensson suttit med. Men tiderna förändras. I en orkesterförmedlingskatalog från 1960, omnämns Embassy med fem musiker.
Foto:
Vi talar om Gösta Sundkvists orkester. Ett mycket habilt musikergäng, där av vad som framkommit, ingen var musiker till yrket. Gösta Sundkvists orkester var flitigt engagerad under 1940 talet och mycket populär.
Gösta Sundkvist var till yrket rörmokare, Signar Sundkvist var målare och basisten Per Arne Wikström möbelhandlare.
Ny sammansättning
Efter några år lämnade Gösta Sundkvist över chefskapet till inflyttade trombonisten Rune Lindkvist (bilmekaniker med mera i Luleå, senare egen företagare).
Sammansättningen med smärre förändringar kom att bestå i Gösta Sundkvist altsaxofon, klarinett. Signar Sundkvist på tenorsaxofon (Sundkvistarna var ej släkt), Ernst Ljungberg, altsaxofon, Per Vikström trumpet, Rune Lindkvist, trombon, Sixten Vikström, gitarr, Per Arne Vikström, bas, och Kurt Lidman vars instrumentering för mig är okänd.
I början av 1950-talet ersattes några namn med Ulf Råberg på altsax, piano, klarinett, Sören Holmberg på trumpet och Hans Stenberg på trummor.
Mycket populära
Rune Lindkvists orkester hade under fortsatta många år stor popularitet i stad och landsbyggd,och hos Rune Isberg fick jag en gång se en artikel i den på 1950-talet populära Fickjournalen där Norrlandsorkestern från Råneå rikligt berömdes.
Just Fickjournalen lästes av många jazzintresserade då den regelmässigt innehöll musiknyheter från USA förmedlade av jazz reportern Claes Dahlgren.
Den andra Luleåorkestern storleksmässigt vid denna tidsperiod, var Swingers.
Dess framträdande under minst tre tidiga decennier är otaliga och torde vara en ikon i norrbottnisk och Luleås jazzhistoria.
Utmärkta solister
Orkestern var väldrillad och hade utmärkta solister. Den bildades redan på 1930-talet av saxofonisten Adolf "Dolle" Olofsson (Hot Trio) och kunde senast upplevas i mitten av 1960-talet, då i form av en reunion, det vill säga musikerna var tillfälligt återsamlade för konsert.
Under så lång tid har givetvis musiker roterat, men påfallande många namn återfinns från år till år.
Att orkestern var samtrimmad och bra framgår klart av Rune Isbergs påpassligt gjorda inspelningar från den sista återsamlingskonserten.
I skräpkorg...
Som kuriosa kan nämnas en annan inspelning från 1955 hittad i en skräpkorg hos en radiohandlare med ganska lika skräpigt ljud, ett faktum som Isberg själv skyller ifrån då det inte var hans inspelning.
Ett mäktigt Swingers framför i gamla Folkan inför entusiastisk publik den svängiga låten "Mr Anthony boogie" på ett utmärkt sätt med blåsare och rytm och trots risigt ljud påminner framförandet starkt om originalet från 1953 i USA med Ray Anthonys swingband.
Under beredskapsåren hade bandet gästsolist i form av trumpetaren Roland Eiworth, sedermera mest känd som vis författare och kompositör.
Så jobbar vi med nyheter