”Nalle” som han kallades, var ett känt namn för den musikintresserade och kanske framför allt jazzälskande. Under sitt liv kunde han titulera sig såväl rektor, musiker, musikproducent som programledare.
Sin barndoms år spenderades i det historiska kvarteret Skatan i Luleå. I gamla exemplar av Norrländska Socialdemokraten och Norrbottens-Kuriren står att läsa att det var en tid fylld av fotboll, bandy och skridskosegling, ibland åkte han så långt som till Sandöskär.
Andra gånger blev han och barndomskamraterna jagade av polis utrustad med sabel, men poliserna lyckades aldrig hitta dem i deras gömställen.
På Skatan hade han av landshövding A B Gärde även fått tillåtelse att bada på länsresidensets badplats. Palla jordgubbar hade han inte fått lov till, men gjorde det ändå.
Som rektor på Robertsviksskolan i Luleå och som ordförande i intagningsnämnden figurerade han då och då i lokalpressen kring utbildningsfrågor gällande Luleås ungdom.
Men mest känd var ”Nalle” Ohlson ändå för sitt musikintresse. Han spelade trumpet i Luleå Storband, ett 15 man stort jazzband grundat 1967.
I en artikel i NSD från 8 februari 1973 uttalade han sig om jazzens framtid: ”På kontinenten är jazzmusiken på en enorm frammarsch just nu. I Sverige går det lite långsammare, men det finns gott om hopp för gynnsammare jazzklimat här också.”
Sitt eget band beskrev han i samma artikel som ett band fullt av ”avdankade jazzmusiker.”
Musikintresset blev så småningom också ett yrke. Sveriges radiolyssnare kunde höra Luleårösten i program som Jazz i Sverige, sänt i Sveriges Radio, P3. Där passade han på att slå ett slag för Norrbotten genom att spela jazzband från Kiruna, Malmberget, Boden, Luleå och andra delar av länet.
Till Köpmangatan på Skatan återvände han framåt 60-årsåldern, närmare bestämt till ett hus med nummer 10 D på fasaden.
Rektorn som blev musiker, den jazzälskande Björn ”Nalle” Ohlson, blev 90 år gammal.