Till minne av min syster, Ester Aasa.
Efter en svår men tåligt buren sjukdom fick Ester sluta sina dagar i kretsen av sin son Rolf, syskon, syskonbarn och syskonbarnbarn, hemma i sitt barndomshem, Rovagården i Juoksengi. Under hela hennes liv blev Rovagården hennes hem. Sedan 1967 bodde jag och min familj tillsammans med Ester i vårt barndomshem.
Ester blev centralgestalten för alla oss som hade Rovagården som vårt hem. Hon blev det inte bara för för mig och mina syskon utan också för våra barn, som bodde på annat håll. Det har varit en rikedom och en välsignelse för oss alla med Ester och hennes omtanke om oss alla.
För Ester blev det viktigt att tjäna andra. Hon ställde alltid upp, när vi syskon på ett eller annat sätt behövde hennes hjälp. En sommar var hon föreståndare för ett jordbrukardaghem, men huvuduppgiften var alltid att arbeta hemma på gården. Vi hade ett litet jordbruk med två-tre kor. När mammas krafter avtog, var det Ester, som tog hand om ladugården. Det var också hon som några somrar cyklade fem kilometer till fäboden och mjölkade korna. För henne var det otänkbart att lämna mamma och pappa för något annat.
I mycket unga år, fick Ester besvär med sin höft. Flera operationer hjälpte henne ett tag, men höften blev sämre och sämre. Till slut blev benet så dåligt, att hon inte kunde böja det alls. Trots detta svåra handikapp, var hon verksam med allt i hushållet. Hela tiden var hon också ett stöd för oss syskon och även för våra barn.
Så länge krafterna räckte var Ester på olika sätt aktiv i det kyrkliga arbetet. I yngre år var hon söndagsskollärare. Många kommer med kärlek ihåg Ester från den tiden.
Under många år har Rolf tagit hand om sin mor på ett förtjänstfullt sätt. Tack vare Rolf har Ester kommit ut i naturen. Det har blivit studier av växter och djur. De har fotograferat, träffat människor, åkt till älvstranden, eller bara njutit av att sitta i solen..
Läste något som Einstein sagt om det viktigaste i livet och vill sluta med det:
”Endast det liv, som levts för andra, har varit värt att levas”
Om någons, så har Esters liv varit värt att leva.