I slutet av 1980-talet och en bit in på 1990-talet hade Luleå en dockteaterförening.
Den var inte så stor till antalet medlemmar – Ann-Louise Widström och Gunilla Åknert.
Gruppen var i färd med att sätta upp Ur en kos dagbok av Beppe Wolgers.
Vägen till scenen var kantad av administration, kontakter med arrangörer, försäljning av föreställningar, tillverkning av dockor och kläder.
Men Luleå Dockteaterförening såg ljust på tillvaron, inte minst då man fått hjälp av en rutinerad regissör, Anna Simberg, Helsingfors.
Och kossan då?
Ja, hon gjorde succé som rockartist, kom till FN och fixade fred och gav sig sedan ut i universum. Bakom regnbågen fanns det hägrande målet – en grönskande äng.