Norrbottnisk idrott och svensk skidsport har sorg. En av de stora ledarna har gått bort: Håkan Åsell, Gällivare. Han skulle ha fyllt 83 år den 16 mars.
Håkan föddes i Arjeplog och utbildade sig på 50-talet till gymnastikdirektör vid GCI (nuvarande GIH) i Stockholm.
Han jobbade först i Bräcke och kom till Gällivare 1963. När Gällivare/Malmberget fick skidgymnasium i början på 80-talet blev Håkan ansvarig för den alpina delen där han jobbade fram till pensioneringen 1998.
Alpint blev tidigt hans stora sport. Engagemanget sköt fart i Bräcke.
När Håkan kom till Gällivare knöts han omgående till Gällivare SK och senare till Norrbottens skidförbund och Svenska skidförbundet.
Dundret blev hans andra hem och man kan undra hur många timmar han stått på Högåsen och sporrat sina åkare.
Håkan anses som en av de bästa alpina tränarna Sverige haft. Han var oerhört kunnig, engagerande, entusiastisk, en duktig pedagog som brann för sporten.
Mauritz ”Marre” Lindström hade Håkan som tränare på 60-talet, var nära vän och är en av de som kände honom bäst. ”Marre” säger så här om Håkan:
– Inom utförsåkningen är Håkan gurun. Ett stort antal tränare och aktiva har haft honom, som mentor och bollplank. Det var nog bara Håkan som inte insåg och vågade erkänna det för sig själv.
– Hans ödmjukhet satte gränser för att inte låta honom själv komma i rampljuset. Han är en av vår tids största, kunnigaste och mest nyfikna tränare och ledare.
Under åren på Dundret var Håkan med om att fostra många duktiga åkare. Till exempel ”Marre” Lindström, Pia Gustafsson, Monica Äijä, Inger Köhler, Thomas Fogdö och Anton Lahdenperä.
Svenska skidförbundet upptäckte tidigt hans egenskaper och Håkan jobbade under många år med att leda tränarkurser och utveckla skidtekniken.
Håkan var även flitigt engagerad som landslagsledare – framförallt vid junior-VM. Han gjorde sitt sista JVM samma år som han drog sig tillbaka, 1998.
Det alpina engagemanget fanns kvar in det sista. Han såg alltid på tävlingarna i TV, han åkte fortfarande på Dundret och hjälpte till vid tävlingar.
Håkan var även framgångsrik fotbollstränare. 1968 förde han upp Gällivare SK till division II, som då var serien under allsvenskan.
Han var förbundskaptenen Åby Ericsons öga i Norrland och verkade även som riksinstruktör. Både Djurgården och Halmia ville ha honom – han fick även alpina tränarerbjudanden – men Håkan valde att stanna kvar i Gällivare.
En kul historia: 1969 deltog Håkan på en tränarkurs i England, huvudföreläsaren tvingades lämna återbud i sista stund och Håkan fick frågan om han kunde gå upp i talarstolen.
Han tackade ja och berättade om träningen i norr i snö, kyla och mörker.
– Förvåningen blev stor när jag sa att vi ibland tvingades träna i ljuset från billyktor. Det kunde man knappt tro.
Håkan var även inbiten golfspelare och tidigare spelade han också tennis. Han berättade att hans stora merit inom tennisen var att han slet av ena hälsenan i en match mot Ingemar Stenmark...
Håkan trivdes också när han fick åka iväg och försöka fånga öring i en fjällbäck.
Håkan hade många vänner och var oerhört uppskattad. Han hade ett stort hjärta, var positiv och omtänksam. Ett möte med Håkan var alltid uppfriskande. Liksom ett telefonsamtal.
1959 gifte han sig med Gun, som avled 2011, och de fick dottern Lotta, född 1961. Lotta, hennes två döttrar och Håkans syster Lisa är närmast sörjande.