Jesper Ranbjörk med familj skyndade sig att hämta systemkameran för att föreviga himlafenomenet som färgade himlen grön när mörkret lagt sig.
– Bilden är tagen precis utanför huset. Visst är det vackert, säger Jesper Ranbjörk.
Polarskenen är ljussvaga fenomen som syns bäst när det är mörkt. Det krävs även att det är någorlunda molnfritt. På norra halvklotet kallas skenet för norrsken. Polarskenen är ofta gulgröna till färgen men man kan ibland även skåda ett grönt, blått eller rött sken. Det kan beskrivas som himlens eget disco. Det olikfärgade ljuset som dansar framför himlen, främst i de norra delarna av landet, en klar och mörk natt.
I vinter är chanserna stora att få se norrsken, eller Aurora Borealis, som är det latinska ordet på fenomenet.
Enligt experterna kommer det att finnas goda chanser att få uppleva norrsken i vinter. De ökade chanserna beror på en just nu särskilt aktiv sol som ger energi till laddade kärnpartiklar som kommer in och krockar med atomer och molekyler i jordens atmosfär.
Urban Brändström, forskare i norrsken vid institutet för rymdfysik i Kiruna, har egentligen julledigt men kan ändå inte hålla sig ifrån att genomföra mätningar. Just nu är norrskenet över bland annat Kiruna vackert.
I ett mejl till TT skriver Urban Brändström vilka förutsättningar som krävs för att vi ska kunna se ett norrsken.
”Det måste förstås vara klart och mörkt för att man ska se. Cirka en gång per månad på Stockholms latitud. Mer sällan ju längre söderut man kommer”.
Sannolikheten för norrsken varierar i första hand med solcykeln som är cirka 11 år, även om det också förekommer längre variationer, enligt Urban Brändström.
Just i Kiruna kan norrsken nu ses varje natt.
Norrsken är vanligast innan midnatt. Den mest intensiva delen varar mindre än tio minuter. I bland kan det vara svårt att skilja ett svagt norrsken och ett moln. Men norrsken går ofta i en grönaktig nyans och ändrar form på ett sätt som ett moln inte gör. Dessutom går det att se stjärnor genom ett norrsken, enligt IRF.
Norrskenet är ett starkt fenomen som inte rubbas av ett stegrande klimathot.
Det krävs för mycket energi för att förstöra skenet som dessutom är för högt upp för människans påverkan.
”Så det är helt bortom vad dagens teknik kan prestera”, skriver Urban Brändström till TT.