Den 5 maj somnade Ture in lugnt och stilla efter ett långt och aktivt liv. Saknaden är stor.
Ture föddes 1920 0ch växte upp i en stor syskonskara i Nattavaaraby. Han arbetade såsom de flesta andra både med jord- och skogsbruk i hemmet innan han fick anställning på Vägverket i Nattavaara. Inom Vägverket har han både kört väghyvel och lastbil samt gjort beräkningsarbeten. Senare i livet utbildade han sig till vägmästare. Han arbetade både i Överkalix och Vittangi innan han avslutade sin yrkesverksamma bana som vägmästare på hemorten.
Ture har varit aktiv fotbollsspelare och tränare i Nattavaaraby Sportklubb under många år. Han har därefter fortsatt arbeta ideellt åt sportklubben med diverse sysslor som att sköta fotbollsplanen, hjälpa till vid olika evenemang, hjälptränare i skidåkning, friidrottstränare år dottern med mera. Han engagerade sig också under en kort period i ishockeyrinken som anlades i Nattavaaraby. Sportklubben bjöd Ture och övriga fotbollsledare på en resa till VM-finalen i fotboll 1958 då Sveriges landslag spelade final mot Pelés Brasilien.
Ture tyckte mycket om att vistas i skogen, bland annat orienterade han gärna och på hösten plockade han mycket bär.
Ture var med och grundade Nattavaara hembygdsförening och deltog med en liten skara män och kvinnor i upprustningen av den gamla skolan. Den blev därefter byns hembygdsgård. Han skrev även bygdens informationsblad “Nytt i Nattavaara” under ett flertal år.
Efter pensioneringen har han ägnat mycket tid åt släkt- och bygdeforskning. Han har skrivit ett flertal häften med fakta och släktredogörelser för olika byar inom Gällivare kommun. Så småningom skrev han även boken “Nattavaaras historia”. Både häftena och boken finns att låna på bibliotek. Han intresserade sig också för arkeologi och sökte aktivt efter fornlämningar. Han arbetade aktivt med släktforskningen tills han närmade sig 100 år.
Ture fick Gällivare kommuns kulturstipendium 1994 för sitt arbete. Han deltog 1995 när kungen besökte Nattavaara i samband med invigningen av Malmens väg och fick då äta middag i den upprustade hembygdsgården. Han tyckte mycket om att delta i Hembygdsföreningens olika evenemang. Hade han riktigt tur kunde det handla om musiktillställningar där han själv också kunde få spela lite munspel.
2008 tilldelades Ture Kalevalapriset för förtjänstfullt arbete inom kulturbevarande i Finland. Motiveringen löd “…...för det arbete Ni gjort i form av bevarande och forskning om den finskspråkiga byn Nattavaaraby vad gäller dess ursprung och historia”. Vid ceremonin deltog även Finlands president.
Ture läste mycket och studerade också bland annat tyska. Han gjorde flera resor både till Tyskland och andra länder.
Ture gifte sig med Eedit Johanna Pelkonen från Finland. Hon flyttade till Nattavaara och de fick ett barn. Vid 85 års ålder blev han morfar första gången, men fick trots sin höga ålder umgås med barnbarnen i många år. Han träffade dem nästan dagligen och följde med på fotbolls- och semesterresor. På äldre dagar uppskattade han mycket att få åka med barnbarnen till Bäckstranden i byn för att köpa glass och umgås.
Coronan satte stopp för 100-årsfirande, men 102-årsdagen fick han fira i hemmet med sina släktingar.