Minnesord Svea Magnhild Karlsen

Svea var yngsta syster i en syskonskara av två systrar och sex bröder varav endast två ännu lever. Ingen i hennes familj har hittills levt så länge som Svea trots att hon föddes med hjärtfel 1938. När hon fick nya hjärtklaffar i sextioårsåldern blommade hon ut med körsång och bokcirklar på fritiden. Men hon hade varit med om mycket spännande innan dess. Hon berättade gärna om sina lyckliga år på Kalix folkhögskola på 1950-talet och den spännande resa klassen gjorde i efterkrigstidens Europa. Svea fick också åka till Stockholm för att "lära sig rikssvenska" som del i en utbildning till vårdbiträde. Efter två veckor fick hon veta att det inte alls hördes att hon kom från Norrland längre. Fint beröm på den tiden!

Svea förblev ändå meänkieli trogen hela sitt liv även om hon förlorade sin "norrländska" i Stockholm. Hon var ju född i meänkielis absoluta hjärtland: Kangos. Hon var medlem i STR och översatte bland andra Dan Andersson till meänkieli, samt deklamerade dikter på språket. Stugan på gården i Kangos var hennes bästa ställe varje sommar sedan hon flyttat till Kiruna i ungdomen. 

Svea gifte sig med Kalle 1962. De fick två söner, barnbarn och barnbarnsbarn. Hon utbildade sig till förskolepedagog när sönerna blev tonåringar och jobbade med detta till 67 års ålder. Det är många barn hon har fått vara del i att ge en rik och trygg uppväxt. På sin arbetsplats fick hon också vänner för livet eftersom Svea var en generös och vänfast person.

Svea lämnar maken Kalle, sönerna med familjer, två yngre bröder med familjer, övrig släkt och vänner i sorg och saknad men i tacksamt minne bevarad.