Vår käre broder Sune Klippmark har efter en lång tid av sjukdom avlidit den 29 augusti. Han föddes i Lahdenpää den 12 september 1939 just när andra världskriget hade börjat. Sune var det fjärde barnet i syskonskaran av sex barn.
I tidig ålder fick vi alla syskon lära oss att arbeta och ta ansvar för olika sysslor i ett litet jordbrukarhem. Vi levde ofta under knappa förhållanden, men tack vare god sammanhållning i familjen och idogt arbete, klarades vardagen och den ekonomiska utsattheten.
Vi talade mest finska hemma, men vi var väl motiverade att lära oss svenska språket. Sunes skolgång började med sjuårig folkskola och därefter fyraårig realskola. Efter realexamen blev det studier i Haparanda på Högre Allmänna Läroverket. Studentexamen avlades 1960.
Efter militärtjänstgöring på I 19 i Boden började Sune sina akademiska studier i Uppsala. Där läste han bland annat statskunskap, statistik och nationalekonomi. Efter avslutade studier fick Sune arbete på Statistiska Centralbyrån i Stockholm och på Stockholms läns landsting. Sin arbetslivskarriär avslutade han 1999 som primärvårdschef och utredare i Gävleborgs läns landsting.
1964 gifte sig Sune med Kristina från Mehedeby och i familjen föddes fyra barn. Familjen bodde i Gävle i många år, och flyttade efter Sunes pensionering till Kristinas föräldrahem. Det gamla huset som varit byns affär rustades upp och blev Kristinas och Sunes nya oas i tillvaron.
Sune var mycket idrottintresserad och hade prövat på flera olika idrotter. Som tonåring spelade han fotboll i grannbyn Narken. 1959 var Sune med och grundade Lahdenpää IF och blev klubbens första sekreterare. Tillsammans med sina barn var Sune aktiv inom skidsport och löpning i Gävle. På äldre dagar blev han inspirerad av orientering och deltog i flera O-Ringen 5-dagars runt om i Sverige.
Sune har varit en mycket aktiv person. I flera år var han ordförande i Mehedebys fastighetsägarförening. I många år arbetade han i Mehedeby – Orrskogsgruppen som motsatte sig provborrning för lagring av kärnavfall i Tierps kommun. Gruppen lyckades stoppa dessa planer efter hårt arbete.
Han var också mycket intresserad av hembygden i Tornedalen. Varje sommar, och ibland flera gånger om året, besökte han Lahdenpää. Vi tror att han ibland tänkte på det som står i visan ”Det är dit man kommer när man kommer hem”. Hjortronplockning och trevliga stunder vid en kallkälla med kaffekokning hörde till höjdpunkterna, för att inte glömma bastubad i den stora, gamla bastun på hemgården. Höbärgning hörde också till sysslorna. 2011 var Sune färdig med boken ”Ljusare tider” som han skrivit om barndomsminnen från Tornedalen. Språket, tornedalsfinskan eller meänkieli, har alltid spelat en viktig roll i Sunes liv. Tornedalssången på finska och svenska sjöngs och spelades ofta och var för Sune en hyllning till språket och kulturen i hembygden. På begäran av våra släktingar i USA översatte Sune också sången till engelska.
För Sune var hans familj med fru, barn och barnbarn den fasta punkten i tillvaron. Aldrig hörde vi honom klaga under den långa sjukdomsperioden. Kristina och barnen vårdade honom kärleksfullt och ömt ända till slutet.
Det är med stor sorg och saknad vi säger farväl till Sune. Du finns alltid kvar i våra hjärtan.