Margareta Häll, 18 maj 1929 – 28 februari 2021
Margareta kom till världen en vårdag i maj 1929, strax efter att hennes tvillingbror Per Salomon Nutti föddes. Eftersom det var svåra tider och familjen skulle flytta upp till fjälls med sina renar togs beslut om att Margareta för en tid skulle fosterhemsplaceras hos familjen Edberg i Porjus. Av olika anledningar blev den lösningen permanent och med familjen Edberg växte Margareta upp.
Redan som mycket ung flicka började Margareta arbeta och sålde godis på biografen i Porjus. Snart därefter var det på Fingals diversehandel där hon sedan arbetade.
Det var i Porjus under skoltiden som hon träffade Karl-Erik och som redan då bad henne vänta på att de skulle bli vuxna och då gifta sig. Precis så blev det och giftermålet skedde 1952. En tid senare födde paret sina första barn, två döttrar varav enbart det ena tvillingbarnet Anita överlevde. Några år senare föddes en son, Johnny, som följdes av ytterligare en son, Anders.
Den unga familjen bodde på 1960-talet i Dennewitz, ett vackert litet gruvsamhälle som låg mellan Malmberget och Koskullskulle. Margaretas största önskan var att få fortsätta att studera vilket även blev av men vid senare ålder. Margareta blev således den första vuxenstuderande eleven i Gällivare kommun och tog sin realexamen vid Läroverket i Malmberget 1965.
Hennes absoluta längtan att få ta studenten infriades efter att ha läst på Handels i Luleå 1968. Åren följdes av arbete som läkarsekreterare vid Malmbergets vårdcentral eller 3-läkarstationen som det benämndes vid den tiden. Ett annat arbete var på Reso, ett resebyråföretag, som hon trivdes mycket bra med.
Hennes engagemang för personer med olika funktionsnedsättningar medförde att hon i ABF:s regi tidigt 70-tal startade Björken, en skola för utvecklingsstörda personer som till dess inte fått någon som helst utbildning. Man kan enkelt kalla detta för en tidig form av särskoleverksamhet. Inom detta område kan man med fog säga att Margareta var en pionjär.
Margareta ville även att hennes elever skulle få komma ut och se världen vilket inledde en lång period av ansökningar av pengar från olika stiftelser. Otaliga så kallade tiggarbrev blev det och genom åren ledde detta till livslång vänskap med sina elever. Detta ledde i sin tur till att hon startade upp den lokala FUB, Föreningen för utvecklingsstörda barn och ungdomar, i Gällivare och senare även en ungdomssektion för dessa i föreningen Klippan.
Margareta läste vidare ett år i Piteå (fritidspedagog) samt ett år i Umeå och examinerades som speciallärare med följande tjänstgöring i Gällivare kommuns särskole- och träningskoleverksamhet fram till sin pension. Under de åren var hon även aktiv i föreningar som Hjärt- och lung samt starten av den lokala Demensföreningen. Under några år var Margareta även medlem av huvudstyrelsen för Demensförbundet på riksnivå.
År 2005 erhöll Margareta utmärkelsen som årets eldsjäl i Gällivare kommun, något som naturligtvis gladde henne och pengar som hon i och med det erhöll gick oavkortat till den lokala FUB-kassan.
Vidare kan nämnas om Margareta att hon vid fyllda 50 år ville prova att åka på Dundrets slalombackar. Hon har även deltagit i några av landstingets reklamfilmer för deras verksamheter.
Ett exempel på hennes iver att skapa förändringar i världen var att hon vid några tillfällen även skrev brev med uppmaningar till statsmän såsom Sveriges före detta statsminister Göran Persson samt före detta president Obama.
Vid närmare 80 års ålder greps hon av lusten till att skriva en bok och författarskapet resulterade i en bok om hela hennes uppväxt, tiden från 1929 till dagen då hon stod på torget i Gällivare som glad vinnare i Postkodsmiljonärens Grannyra.
Vi minns Margareta som en ivrig debattör och röst i samhället och då framförallt i frågor som rörde de allra svagaste grupperna i samhället.
Tack för allt mamma.