Mamma Majken föddes den 11 oktober 1924 i Blåsmark, Hortlax församling. Hon var äldst i en syskonskara som så småningom växte till 6 barn. På sommaren 1936 flyttade mamma med sina föräldrar och sina två bröder till Pålmark. De hade köpt Gammelgården, det hus där sedermera filmen ”Jägarna” skulle komma att spelas in. Mamma har berättat att det var roligt att komma till Pålmark, det var två stora Norrbottensgårdar, en ladugård, loge, vedhus, två härbren, tvättstuga vid sjön, förråd, båthus och en smedja.
Mamma gick i skolan i Blåsmark fram till femte klass och fortsatte sedan två år till i folkskolan efter flytten till Pålmark. Hon ville dock tidigt se mer av världen och när hon var 17 år började hon som elev på sjukstugan i Öjebyn. Därefter sökte hon till folkhögskolan i Sunderbyn där hon studerade på den teoretiska linjen. Mamma stortrivdes i Sunderbyn, hon lärde känna människor från olika håll, spelade korgboll (en förebild till basket) och var med i folkdanslaget.
Julen 1944 träffade mamma vår pappa Einar Eriksson. De kände varandra sedan tonåren men det var på dansen i Nybyns hembygdsgård på annandagen 1944 som det sa ”klick”. Pappa var bra på att dansa och de dansade hela den kvällen, har mamma berättat. Därefter började pappa hälsa på mamma i Sunderbyn, ibland åkte de in till Luleå med taxi och gick på bio. Mamma hade dock planer på fortsatt utbildning. Hon sökte till barnmorskeutbildningen i Göteborg och kom in där. Vad modig hon var! Det var ovanligt att gå en längre utbildning så långt hemifrån på den tiden, speciellt om du var kvinna. Under de två åren i Göteborg kunde mamma och pappa inte träffas så ofta, men de skrev och ringde till varandra och några besök blev det. Då brukade de vandra i Slottsskogen och i Botaniska trädgården i Göteborg.
1948 tog mamma examen som barnmorska och började arbeta på gamla Garnisonssjukhuset i Boden. 1949 gifte hon sig med pappa och 1950 föddes deras första barn, Elisabet. Första januari 1954 föddes Gustav. Han blev bara två år och dog hastigt i brusten blindtarm, något som mamma sörjde under hela sitt liv. Lars föddes 1957 och Ingrid 1958. I oktober 1957 flyttade hela familjen också in i villan på Bodsvedjan i Boden, där mamma sedan bodde ända fram till hon fyllde 96 år.
Trädgården och blommor blev ett av mammas största intressen liksom alla typer av handarbete. Otaliga är de kläder, dukar, tavlor och annat som mamma sytt, virkat, stickat och broderat. Hon tyckte också om att läsa och skrev dagbok och en del dikter.
Vi barn fick en trygg och kärleksfull uppväxt med skidutflykter på Luleå älv och härliga somrar i mammas barndomshem Gammelgården. Mamma och pappa tog oss också med på bilresor söderut för att hälsa på släkt och vänner. Tre barn, tält, sovsäckar, madrasser och spritkök klämdes in i den lilla Folkvagnen.
Mamma arbetade som barnmorska fram till 1987. De sista åren var hon på Mödravården. Pappa hade då gått i pension och brukade hämta henne på fredagarna. Då åkte de och handlade god mat, badade bastu, delade på en flaska vin och åt. Ibland dansade de om det var någon bra musik på tv. De reste också flitigt med husvagnen, kortare och längre turer samt till Italien, Tyskland och Grekland tillsammans med vänner.
Pappas bortgång 2006 blev självklart ett hårt slag för mamma och saknaden förblev stor under resten av hennes liv. Hennes brinnande intresse för trädgård, och inte minst rosor, blev dock en tröst liksom kontakten med barn och barnbarn. När Elisabet gick i pension och flyttade hem 2010 var glädjen stor.
Mammas hälsa försämrades under de sista åren och allra mest sörjde hon att synen successivt försämrades, vilket gjorde att hon inte längre kunde ta hand om trädgården eller handarbeta som tidigare. Tack vare stödet från Elisabet kunde hon bo kvar i sitt älskade hus väldigt länge, men hösten 2020 flyttade hon till äldreboendet Björknäsgården i Boden där hon slutade sina dagar den 21 juli 2022.
Vi sörjer och saknar mamma men gläds också åt alla fina minnen och är tacksamma över den barndom och trygga grund hon gav oss.