Folke Rantatalo, under många år NSD:s lokalredaktör i Kiruna, har avlidit 84 år gammal.
Han föddes i Kaunisvaara där han gick i skola och växte upp i en syskonskara på tolv. I det tidiga 1950-talet var skogsarbete det vanliga yrkesvalet och Folke tog också anställning i skogen. Det var ett tungt arbete och även om han alltid trivts ute i naturen, så ville han göra något som passade honom bättre. Visserligen var han medlem i Brynolfs trio, spelade trummor, men det var inget möjligt levebröd även om danserna i Kaunisvaara och Kolari lockade mycket folk.
Folke Rantatalo gick med i Demokratisk Ungdoms, DU, klubb i Kaunisvaara. DU hade bildats 1952 och tog över efter Kommunistisk Ungdom. Därför kom han också att bli bekant med många av kommunisterna i Kaunisvaara med omnejd och kände också många partimedlemmar i Luleå. Folke hade förmågan att uttrycka sig i skrift och kontakterna öppnade vägen till ett nytt yrke som journalist på Norrskensflamman.
Sågen och trumpinnarna byttes 1957 mot skrivmaskinen. Kanske bidrog också att den blivande hustrun Vega från Kolari också flyttat till residensstaden för ett arbete som kallskänka på Stadshotellet. De blev ett äkta par och bosatte sig i slutet av 1960 på Edeforsgatan på Örnäset. Tidigare samma år hade sonen Stefan fötts.
Om skogsarbetet var tungt så kunde det ibland också bli tungt på Flammans redaktion under de inre striderna i kommunistpartiet, om partiet skulle fortsätta med en sovjetvänlig politik eller frigöra sig. Under dessa strider drabbades Flammans redaktion av utrensningar. Medarbetare fann plötsligt en dag att nyckeln till redaktionslokalerna inte passade. Låsen hade bytts ut och de fick snopna stå kvar på farstubron till det nya tidningshuset.
Folke Rantatalo hade aldrig engagerat sig i partipolitiken, inte kandiderat till några uppdrag i kommun eller landsting, men föll också han i onåd hos den Moskvatrogna tidningsledningen. Så han fick veta att han måste flytta och bli tidningens redaktör i Kiruna. Ledningen trodde att han då skulle säga upp sig, men så blev det inte. Folke flyttade med familjen till Kiruna och axlade uppgiften som lokalredaktör.
Erfarenheterna hade dock satt spår och när en redaktörsstol blev ledig på NSD efter gruvstrejken så sökte han jobbet och kom att bli NSD:s lokalredaktör. Det var ett arbete som passade och Folke blev NSD och Kiruna trogen fram till pensionsavgången, ett par år innan millennieskiftet.
Under de många åren som NSD:s man i Kiruna hann Folke stifta bekantskap med många unga journalister som inledde karriären i gruvstaden. Däribland den unga Marita från Luleå som strax innan gift sig och fått efternamnet Ulvskog. Hon skulle senare bli både minister i ledamot av Europaparlamentet. Ann-Helén Laestadius började som journalist på NSD i Kiruna och blev sedan August-prisad författare.
Efter pensionen blev det ett återvändande till skogen, fast egentligen hade han hela tiden efter omskolningen till journalist fortsatt att vistas i skog och mark. Nu blev det ännu mera bär plockade, lingon, blåbär och inte minst hjortron. Den fasta punkten var stugan i Kolari där somrarna tillbringades.
Stugan blev också platsen för en årlig festlighet, ”plättfesten på Folkedagen” den 14 juli. Grannarna trodde då att han flaggade för kronprinsessans födelsedag, men det var inget för en republikan. Det var Folkes dag och han bjöd på den egna hjortronsylten till plättarna.
Folke Rantatalo blev 84 år gammal och efterlämnar hustrun Vega, sonen Stefan med hustru Monica, barnbarn och barnbarnsbarn.