Ellen Björnström (född Kuru), Kiruna, har efter en tids sjukdom avlidit den 6 augusti i en ålder av 93 år.
Hon var född och uppvuxen i den lilla byn Nedre Soppero. Ellen var nummer två i en syskonskara på elva. Efter avslutad skolgång arbetade hon bland annat som hembiträde. Senare utbildade hon sig till hemvårdarinna på Tornedalens folkhögskola i Övertorneå och Bjertorps lanthushållsskola i Vara kommun.
På julafton 1952 gifte hon sig med sin stora kärlek, Erland Björnström, bördig från grannbyn Övre Soppero. Äktenskapet varade i 66 år, då Erland avled 2018. Familjen växte och två barn såg dagens ljus, Monica 1954 och Ove 1959.
1954 avled Ellens mor Angelika och hon fick ta ett stort ansvar för de minderåriga syskonen i hemmet. Hon blev ett stort stöd för dem under deras uppväxt.
Ellens yrkesverksamma karriär fortsatte inom Kiruna kommun med långvariga anställningar som hemvårdarinna och hemsamarit. Hennes sista anställning, 1983 till 1988, blev som ansvarig för låneexpeditionen och skolvärd på Parkskolans bibliotek.
Familjen, syskonen, makens syskon samt väninnan Eva var hennes centrala punkt i livet. Hushållet skötte hon med bravur. Matlagning, bakning, tvätt och städning var återkommande moment för dåtidens kvinnor. Sommarstugan i Nedre Soppero var andningshålet från tidiga våren till sena hösten. Här deltog hon tillsammans med maken på fiskeresor och hjortronplockning.
Hennes karaktärsdrag vittnar om en person med ett stort hjärta, omtänksam och gästvänlig mot sin omgivning. Hon ville göra rätt för sig och inte vara någon annan till last. Bland hennes intressen kan nämnas handarbete i olika former, som att brodera, sticka och virka. Men hon ville även att hennes krukväxter skulle ha ett bra liv.
På äldre dagar tog hon hand om sin make i hemmet när han drabbades av sviktande hälsa. Arbetsbördan var stor under en lång period, men inget var omöjligt för henne.
Ellen hade även förmånen att få bo hemma hela sitt liv, frånsett en vecka på ett tillfälligt boende. Hon var klar och redig, klarade det mesta själv, dock med viss hjälp av sonen. Den sista veckan vårdades hon på Kiruna lasarett och där avled hon lugnt och stilla. Närmast sörjande är barnen med familjer.