Minnesord Doris Olsson

Till minne av Doris Olsson.

Doris hemma på Lasarettsgatan i Gällivare under 2014.

Doris hemma på Lasarettsgatan i Gällivare under 2014.

Foto: Daniel Olausson/Follow the Light

Minnesord2023-05-06 08:00

Doris Olsson föddes 12 juli 1936 i Malmberget mittemot Malmbergets kyrka. Familjen flyttade sedan till Dennewitz som var ett mindre gruvsamhälle mellan Malmberget och Koskullskulle. Genom åren bodde hon bland annat i Lindesberg och Moskojärvi, men mestadels i Gällivare centralort.

Redan på 50-talet, när Doris gick i sjunde klass, flyttades hus, ett fenomen vi numera är väl bekanta med. Med den bakgrunden såg hon samhällsomvandlingen som nu pågår för fullt som en naturlig utveckling av hembygden. 

Tidigt i livet blev Doris mamma till tre barn och fick senare flera barnbarn och barnbarnsbarn.

 

Hon jobbade på Bolidens Aitikgruva som administratör och chaufför men blev sedan den första kvinnan inom gruvverksamheten. Något hon var väldigt stolt över. Där införde hon vimplar på personbilarna, ett välbekant kännetecken på fordon i samhället än idag. Genom sitt arbete på gruvbolaget fick hon möjligheten att köpa ett hus på Forsvallen där hon sedan spenderade många lyckliga år tillsammans med sin man Olof. Där tog de ömt hand om katten Selma och senare terriern Vicky.

På löparskidor kring Dundret trivdes Doris som fisken i vattnet. Hon var en väldigt aktiv dam som deltog i Dundret Runt minst tio gånger! En gång tog hon fel spår och hamnade på 6-milen istället för 3-milen, men med glatt humör tog hon sig i mål även fast hon blev trött. Doris var alltid nyfiken på nya saker, och som hon sa ”Nya saker blir till nya grejer man kan göra”. Hon och Olof var äventyrliga. Exempelvis cyklade de en sommar Gällivare-Umeå tur och retur. De var ofta iväg med husvagnen och expanderade sina vyer under sin tid tillsammans. Tyvärr blev Doris änka alldeles för tidigt när Olof plötsligt gick bort 1999.

 

Doris var en kämpe för mänskliga rättigheter. I sitt vardagliga engagemang tog hon, med klyftig djärvhet, alltid ställning för kvinnors situation och lika rätt. Inte minst genom sitt fackliga engagemang. Med oss barnbarn talade hon ofta om jämställdhet och uppmanade oss att inte vara tysta när vi bevittnade orättvisor. Som kvinna i ett mansdominerat yrke visste hon vikten av att inte vika sig. Doris ville verkligen inte veta av orättvisor mot någon och särskilt inte mot kvinnor.

Med inspiration och mallighet minns och hedrar vi dig.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!