Vår kära mamma Dagny Viktoria somnade in den 5 december i en ålder av 96 år efter ett långt och innehållsrikt liv. Dagny växte upp i Nikkala by som äldst av sex syskon. Hon gick i skola där och kunde återberätta många trevliga episoder från sin skoltid. Beundrad och respekterad var klassläraren Lennander, som för skolklassen organiserade en tågresa till Helsingfors år 1937, när mamma var 12 år. Det var en stor händelse och det var naturligtvis inte så vanligt att en hel skolklass på den tiden hade möjlighet att göra en så pass lång resa. Kanske var det denna första resa som senare i livet bidrog till ett växande intresse för att besöka andra länder och kulturer.
I övre tonåren flyttade Dagny in till Haparanda för att arbeta i familj och senare inom vården. Som 17-åring träffade hon kärleken Gösta; de gifte sig 1945 när hon var 20 år och han 26 och de kom att vara gifta i 67 år till pappas bortgång. När hon var 22 föddes sonen Rolf och tre år senare dottern Britt Inger. Familjen och barnen var Dagnys hjärtesak och vi barn upplevde att vi fick stor plats i familjens liv. Mamma var generös, givmild och hjälpsam, hjälpte till med det mesta i stort och smått, tyckte om att vara tillsammans med barnbarnen, hämtade på förskola, sjöng med dem, lekte och bakade med dem. Hon kunde ta tåget för att hälsa på de barnbarn som bodde längre bort, och de älskade sin mormor/farmor.
Dagny hade mycket energi och tyckte om att vara aktiv. Hon planterade och skötte om odlingarna i sin kära sommarstuga i Vuopio nära Haparanda. Handarbete var ett annat intresse, många är de alster hon stickat och virkat, hon kunde knyta makramé och sy lampskärmar. När någon fyllde år författade mamma små verser på rim med personlig anknytning, dessa sjöng hon sedan för jubilaren. Sång och dans var för övrigt ett kärt intresse, speciellt i ungdomen med barndomsvännen Märta. Under julhelger var det mamma som tog initiativet att tillsammans i familjen sjunga de vackra julsångerna. Dagny sjöng gärna psalmer och tyckte om att besöka kyrkan, i synnerhet på äldre dagar. Aktuell politik var på senare år mycket intressant för mamma och många var de stunder vi talade om politiska ledare i öst och väst. Mamma ville veta vad som hände i världen och varför det hände. Hon tyckte om att lyssna på politiska debatter som blev favoritprogram som hon kunde ta del av trots kraftigt nedsatt syn.
Resor var ett stort intresse, sedan 60-talet med bilsemestrar och camping med familjen i de nordiska länderna. Det var sol och bad som gällde, men det fanns också kulturella inslag som besök på författarhem såsom Lagerlöfs Mårbacka och Karlfelts Sjugareby, samt besök hos släkt och vänner. När barnen flugit ut fortsatte reseintresset med längre resor, först till Spanien och sedan längre bort till Australien, Nord- och Sydamerika, Asien och jorden runt två gånger.
Dagny och hennes generation fick under sin livstid vara med om stora positiva samhällsförändringar, från ett samhälle där man tog sig fram med häst och vagn på 1920-talet, fram till 2000-talet där det var möjligt att resa till månen. Mamma reflekterade ofta över hur samhället utvecklats och förändrats. Förutom stora tekniska framsteg var även politiska reformer betydande såsom ökad levnadsstandard genom bland annat barnbidrag och allmän pension på 1950-talet, stora förbättringar för gemene man i boendestandard med egnahemsbygge, egen bil, längre semester med mera. Alla dessa framsteg fick Dagny vara med om under sin livstid. Vi talade ofta om de stora samhällsförändringar som ägt rum under 1900-talet, det härliga att ha varit med om en tid med så många avsevärda framsteg, både politiskt och ekonomiskt.
Nu vilar våra kära på kyrkogården och det känns så sorgligt, men även fint att vi fick ha dem med oss så pass länge.
Så liten plats en människa tar på jorden, mindre än ett träd i skogen, men så stort tomrum hon lämnar efter sig.